Som i egen ficka.
Tiden går fort.
För fort.
Ändå har jag och vi verkligen sugit ut det mesta av den.
Allt trevligt har ett slut, eller rättare - allt har ett slut.
Tacksam för en fin helg hos min hemifrån flyttade dotter. Vi har hunnit fika och äta gott, vandra runt i fantastiska kullerstenskvarter och spanat in vackra fasader, charmiga gränder.
Vi har hunnit prata, grilla hos brodern, sett hans division 1-damer vinna över Nyköping, och vi har hunnit sjunga tillsammans alla tre, prata böcker och DN:s kultursidor.
Och allt detta i strålande solsken!
Det är häftigt att se hur någon, på bara 1 månad, vandrar runt i staden som vore den hennes egen ficka. Så hemtam, glad och nöjd över allt vackert att se. Andra känslor av stort, mycket folk och farligheter dyker väl rätt självklart upp i mammas sinne, men det farliga finns överallt. Inget en riktigt kan gömma sig för, utan händer det så händer det. Klok kan en va, och det räcker förhoppningsvis.
Det är söndag, dags för hemfärd.
King Creosote och Sufjan Stevens som musik får det bli, varvat med lite P1.
Hoppas på flyt i trafiken så Vesslan och jag kan få bilro hem.
Glad för fin helg.
Den bär jag med mig.
Kram Joey ❤️