Åtminstone säga hej.

 
Såååå skönt att få lägga sig i sängen efter lång dags jobb med sköterskemöte direkt efter jobbet till 8 ikväll. Effektivt onekligen.
Vek tvätt, pratade med barn, tog en dusch vid hemkomst. Punkt. Såg en färdigdiskad diskmaskin men tyade inte med att tömma den ikväll....! Basta med jobb helt enkelt.
 
Ligger här nu och är tacksam.
För varmt vatten, täcke, vårt hem med tak som håller kylan borta. För jobbet jag har, pengarna som varje månad kommer in på kontot. 
Mötte mannen utanför Coop ikväll.
Såg in i hans ögon, under sjalen.
Djupa ögon med en liten gnista som syntes när jag tryckte en liten peng i hans hand. 
För mig så lite.
För honom betydligt mer, trots allt.
Kanske skulle han ikväll lägga sig i bagaget på en combi, eller i en oisolerad husvagn.
 
Livets lotteri.
Orättvisa villkor, olika förutsättningar beroende på varifrån och var en bor och kommer ifrån.
Om en är man eller kvinna, vilket betyder olika sett från olika länders perspektiv.
Orättvisorna är många. 
vi kan inte göra så jättemycket för att förbättra kanske. Men något.
Något litet kan vi göra.
Vi kan åtminstone se varandra i ögonen, och säga hej.
Den värmen ger med all säkerhet något.
 
Joey ❤️
 

Kommentera här: