Av arten nödd o tvungen.
Perfekt rekreationsväder efter möte 8-15.30....helt slut i rutan trots mestadels kreativa diskussioner och beslut. Lite nya uppdrag och lite firande att vi gjort klart vår kandidat, Åsa och jag:-)
Sol, bloggande, bok och bubbelvatten....DET är sköna grejer i väntan på trevligheter med goda vänner ikväll!
Idag är det balans dessutom.
Ett lugn och en harmoni inombords som är god. Jag är konfunderad över min kropp och knopp som vissa dagar bara spelar mig spratt och ibland sätter mig mer eller mindre ur spel. Vet inte om det märks på jobbet, men jag vet att mina nära o kära hemma märker det.
Ska försöka bli mer vän med skeendet, ta hjälp i perioder och röra på mig med älskad musik i öronen. Balans mellan rörelse och vila känns viktig.
Det känns viktigt för att på nåt sätt finns det ju där, och måste hanteras på nåt sätt. Det är inte så jäkla kul men jag kan inte stoppa huvudet i sanden utan får pröva mig fram och också medvetandegöra det sätt jag ibland då kan ha, för att livet ska göras enklare. För mig, och för min fina pärla och våra ungar.
Behöver jobba på att släppa en del.
Mitt ordningssinne som vissa dagar blir nästan maniskt, där jag inte nöjer mig med att själv plocka utan också begär att alla andra ska se det på det sätt jag ser det. Det är nog faktiskt en utopi, i alla fall i detta nu. De kanske ser någon gång i framtiden o jag kan inte ge de mina glasögon, det är nog bara så....
Så terapi med mig själv för att backa.
Det är nog typ av arten nödd och tvungen.
Just nu ska jag sitta här, lat och onyttig, med gosiga Tusse i knät, i solen och höra bruset från omvärlden, läsa min bok och helt enkelt bara längta till mysig kväll med härliga människor!
Kram Joey
❤️