Normalt konstig.
Platsen på sittbänken med utsikt på gatan nedanför gillar jag. Att krypa upp där med kuddar bak ryggen och ta igen mig, det är liksom en plats gjord för det.
Gregory Porter i högtalarna och väntan på en god vän gör det hela än bättre. Choklad av fina studenter värmer själen också.
Energin behövs, då min kropp inte riktigt funkar som jag vill. Blodsocker var i alla fall normalt när jag kollade på jobbet idag, alltid nåt!
Verkar som att fler i förtis-åldern har liknande konstigheter som jag, så jag är inte unik vilket ju gör det lite lättare faktiskt. Det är säkert så att det är övergående, i takt med högre ålder (helst om någon minut men får väl tåla mig lite längre fram kanske...). Jag är troligtvis normalt konstig, alltså:-)
En kaffe strax, sushi med dottern senare och en kvällspromenad till Coop ännu senare gör denna kvällen. Det blir lugn och ro.
Tanken är en stunds meditation också. Behöver finna den ron igen.
❤️
Ha en fin kväll.
Joey