Åberg o Lindgren.
Så som Alfons talar är nåt jag faktiskt tror på.
Att ha trist emellanåt kan också föda kreativitet och lust till nåt helt annat.
Det finns mycket klokt att hämta från barnböckernas värld.
Som Astrid Lindgrens berömda "Ge barnen kärlek och åter kärlek så kommer folkvettet av sig själv".
Lite förenklat men ändå klokord att ha som ledstjärna.
Hellre morot än straff.
Hellre samtal än skäll.
Hellre peka på min egen känsla än att klanka ner på andra och det de gjort dumt.
Hur jag upplever det när saker inte blir som tanken var.
När löften bryts.
Ibland behövs dock konsekvenser för att få någon att inse att saker sker när man överträder överenskommelser, när man liksom struntar i det som sagts.
Livet är så.
I stort.
Att det jag gör får alltid konsekvenser av god eller mindre god art, på antingen mig själv och/eller andra.
Det vi gör påverkar runtom.
Att ha tråkigt är dock nåt att lära sig stå ut med.
Att inte alltid servera roligheter utan ibland bara låta det va skittrist.
Det som sen blir lite annorlunda i tristessen blir oftast riktigt kul.
Och man lär sig uppskatta de goda stunderna.
Så...
Nu ska jag ha lite tråkigt.
Eller, nja....
Mer skönt efter en aktiv dag.
Min säng väntar på mig.
Och Liza Marklund.
Ganska bra aktivitet.
God natt!
Joey