Vårt ansvar.

 
Avslutade kvällen med Twelwe years a slave igår, och mådde fysiskt illa av den. 
Jag förvånas ofta över hur grym människan kan vara mot andra människor. 
Vad är det som gör det?
Vem får oss att se på andra hudfärger som mindre vetande, mindre värda? 
Och framför allt, hur lyckas de få människor att tro på det sättet?
Eller att du skulle vara mindre värd som homosexuell...?
Vem är så grym att han bestämmer sig för att tro på det?!
 
Filmen igår var så stark, så vidrig och hemsk som en film byggd på verklig händelse kan vara...
Helt ofattbart, lika ofattbart som att kvinnor bränts på bål anklagade för sina häxkrafter.
 
Vi har alla ett ansvar, anser jag.
Att tvinga våra barn se såna filmer, prata om det som hänt i historien och det som händer nu- bara för att någon har en annan sexuell läggning eller annan hudfärg.
Det är lätt att som yngre ryckas med kompisar som uttalar sig mindre genomtänkt, och där behövs du. Där behövs vi som en motvikt, för att diskutera vår syn och ge exempel vad som hänt och händer med människor runtom i världen.
 
Vi behövs för att ge möjlighet till ett annat perspektiv.
För att ställa frågan: tänk om det var någon i din närhet....?
För att väcka reflektionen över gråzoner och människovärde.
Vi behöver våga diskutera det.
Och stå för vår egen tanke.
Vi behöver lära oss av det hemska som hänt och händer, för att stå upp för människan.
Låter inte det självklart...?
 
❤️

Kommentera här: