Från champagne till vulkan...
Från härlig kväll igår, på Italiensk inhemsk mysig restaurang. lite uppklädda och champagedrickande...till Pompeiji idag.
Och tanken på hur de levde där.
En stad med säkert välordnade attribut men en vidrig stank av kloak, vägar med djupa spår av den tidens tunga järnhjul. Tanken går till slavherrar som gjorde unga slavinnor gravida, och sen vid födseln tog död på barnet genom att slänga det i kloaken.
Eller de vuxna som dog på amfiteatern, genom rått slagsmål slavar emellan eller genom att bli sönderslitna av lejon eller tigrar...
Tänk skriken, och människorna som vilt hejar på, upphetsade av skådespelet.
Och sen ångesten.
Vid vulkanutbrottet när insikten om död kändes in i märgen.
Insikten om att ingen återvändo finns.
Så hemskt!!!
Häftigt att fått se det idag, dock.
Ruinerna efter detta.
Mäktigt och läskigt.
Denna minisemester är snart slut.
Det har verkligen varit ljuvliga dagar!
Ikväll blir det god mat på restaurang med utsikt över detta magiska landskap...
Gäller att suga in detta, och jag njuter just nu på takterassen med världens tjusigaste vy!
Jag fångar ögonblicket.
Doften.
Färgerna.
Sällskapet.
Kärleken.
Det har varit fantastiskt.
Och ändå känns det oxå heeeeelt ok att imorgon återvända hem.
Där är det oxå riktigt bra:-)
Johanna ❤