Kärlek som får plats.

 
Mannen i mitt liv har jag träffat.
Tänk att det ibland tar fyrtio år!!!!
Så kan det va, men sent är bättre än aldrig som bekant.
 
Jag tänker på det ofta, på att mycket liksom måste va på viss plats för att vi skulle se varann där och då, för att fortsätta hålla kontakten och för att slutligen leda till det som gjorde att vi blev vi.
Omständigheter.
Lyckliga omständigheter.
Och som bekant, gott kaffe och chåååååklad:-)
 
Jag är så glad och tacksam för kärleken i mitt liv.
För det jag får uppleva, för murarna jag vågat riva och för känslorna jag vågar släppa in och ut.
För livet med min Pärla.
För mitt mod, att våga släppa in och bli sårbar.
Det är nog bara så kärleken kan få plats.
 
Johanna

Kommentarer:

1 Bonussvärdottern:

skriven

Ni är så himla fina! Och jag känner likadant, redan. Jag hoppas och tror att även ung kärlek kan bli gammal och hålla för evigt :) <3

2 Johanna:

skriven

Tack söta!
Jag tror absolut att ung kärlek kan hålla för alltid.
Ni passar oxå så fint ihop- som två pusselbitar❤

Kommentera här: