En docka full av minnen.
Denna lilla docka fick min farmor när hon fyllde 80, har jag för mig, av sina vänner.
Den satt sen i alla resterande år på hennes kretongsoffa i det s k finrummet. Hittade henne bakom min målarlåda, där hon hamnat i flytten till min sambo.
Hon sitter nu på mitt nattygsbord.
Som ett minne av min kära gamla farmor med de pliriga bruna ögonen, och mjuka kinder.
Det är 10 år sedan hon dog, sedan hon lämnade sin kropp med sin själ efter kämpiga dygn och en kämpig sommar när det stora monstret intog hennes kropp, bit för bit.
När hon tog sitt sista andetag så sa min far och jag att nu, nu cyklar hon nog i himlen och tar sig sen ett glas rödtjut och käkar köttfärspaj med farfar och goda vänner...
Jag tänker väldigt ofta på henne än.
I nära nog varje dag, vi pratade ofta i telefon och hon var en sån att man kunde berätta det mesta av funderingar för henne. Hon dömde aldrig, intresserade sig och var öppen i sinnet. Mer öppen än vad många i min egen generation är.
Hon var en galet skön och kärleksfull och härlig farmor!!
Och hon skulle gillat att se mig nu, se Frida och höra hur hon ser på livet, på könsroller, musik och intressen...hon hade gillat alla bonusar och intresserat sig för dem.
Och hon hade gillat Patrik, och skojat friskt med honom.
Jag är väldigt glad att jag fick vara hennes barnbarn.
Känner fortfarande hennes doft.
Hennes omsorg, och längtar efter hennes fantastiska mat.
Hennes skratt, när hon berättade något ur hennes och farfar Tages liv.
Jag älskade höra henne när hon berättade saker.
Jag har hennes tal sparat när jag fyllde 30. Tar fram det ibland och bevarar det djupt i mitt hjärta.
Hon var så väldigt glad att hon fick ett barnbarnsbarn, min kära farmor, och hon älskade verkligen Fridis och skämde bort henne med söta små serviser, dammsugare i miniformat och fåtölj som var anpassad till henne. Hon målade små porslinsfigurer till henne, och pratade med henne. Dansade till Magnus Uggla och skrattade med henne.
Ja...shit du farmor.
Jag hade gett mycket för att få krama om dig igen.
Få höra din röst, och prata skit med dig igen.
Minnena finns kvar, och jag vårdar dem ömt.
Tack världens bästaste farmor.
♥
Johanna