Som själva livet.
Från Nalle har ett stort blått hus-nostalgi
och tonåringar som aldrig tycks vilja/kunna/komma sig för att gå och lägga sig igår kväll,
kisse i knät,
Till en morgontrötthet då John Blund inte fullgjort sitt jobb...
Till kaffekoppen framför jobbdatorn,
möte angående journalvy och utveckling,
reflektioner med studenter,
sätta nål, och blod i handledning,
avlösa kolleger som jobbar häcken av sig...
från akutsjukvård
till matinköp,
dammsugning
irritation
över stök, smulor på bordet,
till TV-ljud från minsta glinets skönstund i soffan
tämligen harmonisk,
Till en stund vid datorn.
Min stund med bloggen.
Innan matlagning.
Hit och dit.
Känslor fram och tillbaka.
Efter en snabb dag med flera vändningar
är irritationen ett faktum lättare.
Kroppen och sinnet eftersträvar ordning åtminstone någonstans då.
Hemma.
Uppstår det krig där så blir själen liksom stökig.
Nördigt, I know...
Lätt pedant möjigen:-)
Också som själva livet, så lugnar jag mig när jag nu dammsugit.
När utbrottet kommit, själva dalarna, så planas det ut en tid.
Lugnar ner sig.
Är mer balanserad nu efter en ensamstund.
Redo för matlagning.
Fullt hus.
Liv, hopp och rörelse.
Livet.
Skön kväll med lite lugn och ro önskar jag er.
Joey