Makt över människor.
Inser att jag Tittar och upplever det bisarrt.
Att en man styr hela hopen av människor som sitter där.
Minsta höjning av rösten av honom så hänger de andra på.
Minsta volym nedåt - ja, då blir även hopen tysta.
Han far upp med armarna i luften och vad gör då alla...?
Ja. Just det.
Han ber alla klappa händerna om de älskar en viss påstådd realitet.
Spontan ömhetsbetygelse ?
Knappast.
Jag känner dessvärre igen det.
Känslan och stämningen som uppstår om någon inte följer minsta vink.
För mig är det ofrihet.
Ett sätt att vilja styra och ha makt över människor.
Som om det skulle vara mer förlåtligt för att det har med tro att göra.
Tro handlar mer om att inuti känna tillit och förtroende. Förtröstan.
Och det är inte avhängigt på hur ofta man lyfter händerna eller hur högt man ropar....
Tror jag.
Joey