Tillgängliga vägar...



Vissa vägar är lämpligare än andra att gå.
De flesta vägar kan man gå, åtminstone en gång.
Kanske finns det bättre och sämre val.
Ibland behöver man uthållighet.
Ibland känns vägen extra lång.
Kanske hade man tänkt att välja en genväg,
men tog så till slut den andra vägen som var den långa.
Och kanske också den mest kloka.
Den mindre röriga.
Den mindre farliga vägen.

Den vägen där svaren inte faller på plats med en gång.
Det tar en stund.
En del funderande.
En del tankejäsning.
Oro.
Smärta.
Uppgivenhet.
Ilska.
Glädje.
Och ändå en känsla att snart....
Snart kan det bli en smula bättre.

Men man måste fortsätta att gå.
Inte byta väg, eller spår hela tiden.
Då hamnar man lätt i en labyrint.
Utan möjlighet att se någon utväg.
Allt snurrar in sig som ett nysta av garn.
Trådänden visar sig inte hur mycket man än går.

Men om man har lite uthållighet,
lite tankar om att det liksom måste gå,
att det får ta den tid det tar,
så finns änden där.
I slutet av vägen finns ett val.
Att välja bort vissa saker för att komma över på andra sidan,
andra sidan där luften är högre och hjärtat lugnare.
Det andra valet är att vända åter,
till labyrinten.
Till nystanet utan ände.

Valet är vårt.
Ditt.

♥ /Johanna

Kommentera här: