Johanna Roth - Från pedant till....slarver?

Från pedant till....slarver?



För en sisådär en 15-20 år sen var jag en ganska pedantiskt människa.
Jag strök allt. Jag menar verkligen - allt. Även trosor.
Och manglade. Och alltså dänkte dukar före, och manglade alla dukar och lakan och större handdukar.
Jag gjorde ättiksgurka, la in rödbetor, bakade allt mitt bröd, vek ihop alla filtar, puffade kuddar som någon nuddat vid, vek ihop tidningar och lade undan de.
Var sak på sin plats.
Mycket mattskakning, piskning av demsamma, dammsugning, torkning och svabbning. Typ ofta.
Fönsterputs och gardinupphängningar som skulle bytas regelbundet.
Jag bakade alla kakor själv, gjorde all mat från scratch. Väldigt sällan köpte jag halvfabrikat.
Och kanske mest för att det liksom bara skulle vara så.
Jag tänkte nog inte ens, jag bara gjorde.
Och jag blev oerhört irriterad om någon bröt min ordning.
Hu, för saker på fel plats, gruskorn i hallen eller smulor på köksgolvet!!! De städades bort så fort det gick, ibland medan jag hade gäster för att jag inte stod ut.

Sen kom det två fina bonussöner in i mitt liv.
Tanken på att jag kanske skulel behöva ändra min ordning föddes, om jag inte skulle få fullständigt nippran med en 4-åring och en 7-åring som liksom la saker lite där de stod och gick:-)
Och de lade inte ihop filtarna som jag tyckte de skulle se ut, eller puffade kuddarna efter sig.
Så en stor portion omprioritering fick ske. För min skull, och för deras skull.

Jag tycker fortfarande om ordning.
Men jag håller inte längre på att dö när det är oordning eller lite damm på tangentbordet (som nu typ).
Jag ogillar just nu att målarna har lagt ut papper på hela golvet och jag funderar på ifall de verkligen inte är klara med balkongen så att jag kan avlägsna pappret och städa??!!
Jag tycker fortfarande om när det är rent på golvet eftersom jag alltid går barfota inomhus. Vet ni hur äckligt det är att få smulor som klibbar fast under fötterna....?
Jag gillar när saker ligger i lite juste ordning och det inte ligger tidningar, lösa papper och grejer över allt.
Eller som en period när dottern lade sin tvätt lite varstans i tron om att någon magisk fe skulle komma och lägga det i tvättkorgen....eller nåt.
Men jag svimmar inte. Jag blir inte galet arg 7 ggr om dagen för att något avviker från mig ordning.

Barn får gärna asa fram miljoner grejer, och leka tills svetten sprutar.
Bakning och matlagning kan få ske och det mjölas ner och sölas ner.
Men efteråt vill jag nog gärna att det liksom fixas till. Rengörs och återfår en ordning.
Det skapar liksom lugn i mig.
Ger mig en ro inuti, och får mig att bättre koncentrera mig på viktigare saker.
Men jag erkänner att det är lättare att leva när kraven släppts på att allt inte ska ske enligt pedantens ordning, utan det finns lite frihet i ordningen.

Nä, jag kanske inte är en slarver.
Men jag kanske är en slarvig pedant....;p?

Min bil är ren, alltid nåt när jag nu inte vet om hemmet är lönt att tvätta!
Skönt!

Kram
Johanna

Kommentera här: