Älskade dotter

 ♥

Tänk för 11 år sen när du låg bredvid mig, nyfödd, alldeles mörkhårig, liten och söt som sockerbit.
Lite gulligt luden på dina små miniöron var du, och herregud vilken kärlek jag kände för dig!!!
Den kärleken föddes samma dag jag visste att du låg i min mage.
Och den är så himla stark, som någon kärlek kan vara.
Det gör ont i hjärtat.

Ingenting får hända dig, du vet att jag är den där tigrinnan eller lejonmamman jag pratat om många gånger.
Det är så jag känner. Att jag i allt vill skydda dig, så mycket som jag nu kan.
Att jag skulle kunna göra vad som helst för att skydda dig mot hemskheter i världen.
Men jag vet också att jag som mamma måste släppa tyglarna, jag måste låta dig flyga själv och pröva dina vingar.
Du måste själv gå vägen, jag kan gå bredvid och sträcka ut min hand när du behöver.
Men du måste själv gå, finna din egen väg i livet.

Du börjar bli en stor tjej.
En underbar och härlig, vacker och klok tjej.
Som jag älskar så galet mycket.
Om du visste vad jag känner, om du kunde se hur jag känner -då skulle du antagligen bränna dig♥.

Tack för att du finns, min älskade dotter.
Du är en riktig sol och jag älskar dig så!

Puss
Mamma

Kommentera här: