Ensammys & galenlängt!







Lite bilder från igår...lekte med lite svartvitt med min söta digitalkamera.
Lade upp en bild på Facebook som profilbild, i svartvitt, som är himla fin....men den är två år gammal vilket syntes. Jag vill ju inte ljuga, så där ser jag INTE ut längre...

Det är återigen bara att - just det - gilla läget.
Man hänger ner sig, får påsar under ögonen, bröst som taxöron, skinkor som brödlimpor och en mage som ser ut som en kanelbulledeg...blodhundsliknande kinder med lakansränder som det tar 2 timmar att bli av med (inte 5 minuter som för några år sen!!!)...
Men va tusan! Jag lever, jag är frisk, jag är här på denna jord med människor jag älskar och vill vara med.
Och jag har levt i min kropp och trivts rätt bra i den hittills, så jag fortsätter gärna minst lika länge till! Med taxöron, kanelbulledeg och resten - hellre än inte alls.
Jag är jag, och jag är rätt ok ändå:-)! Jag är faktiskt mer nöjd nu än för 11-12 år sen, ironiskt nog, när jag antagligen borde varit mer nöjd:-). Så är livet, ibland fattar man lite sent att ta tillvara det vi har.
Den konsten har jag lärt mig.
Tack livet!

Jag ville fånga våra nya themuggar på bild (Frida har börjat dricka the, så då måste vi ju ha gosiga themuggar of course! Och helst orientaliskt kanelthe också!!!)
Mysigt att göra i ordning en themugg, sitta i soffan och sippa the samtidigt som att livets klurigheter försöker utredas med världens bästaste älskelse♥. Jag får dessutom smak på the igen, det var längesen. Helst ska det vara örtthe eller grönt the, tycker jag. Det ger en mild och gosig smak!

Underbar parfym som jag fått av min älsk...mmmm!!!!....ville jag också lägga upp bild på.
Det är helggrej för mig. Lite heligt och extra mysigt att få sätta på sig en stänk av den för att fira ledigheter liksom...just nu fick bilden mig att få hugg i hjärtat av galenlängt efter honom jag fått den av...1 vecka känns som en evighet ibland. Men i morgon....då får jag bulla in mig och lägga mitt huvud på hans varma bröst med tusentals gyllene fräknar som jag älskar så. Ljuvliga tanke!!!

Lite vemodig så här på lördagkvällen känner jag...
Sett en underbar Talangföreställning/tävling med superduktiga ungdomar. Fick gråt i bröstet flera ggr för att jag blev berörd. Tack!
Och Fridis, du var väldigt duktig. Gav av dig själv - det är det viktiga, och att du faktiskt vågade:-)!!!! Tjoho!

God kväll till er...
dags att tända ljus och läsa bok!
Blir nog en bra kväll känns det som.

Kramar 
Johannis 

Kommentarer:

1 Amanda:

skriven

sv: Tsck :)

Kommentera här: