Livets orättvisa
Favoritbild i repris....funderar på att förstora den faktiskt.
Har, efter en skön och mestadels solig dag, kommit hem och haft diskussioner om livets orättvisor med min dotter. Om att det är orättvist när andra får göra det man själv skulle velat. Det är lätt att se det man inte får, kanske lättare än att se det man faktiskt får - och som inte alla andra heller får. Lätt att gapa efter det som syns på andra sidan, istället för att vara nöjd med det man har. Med det man själv får göra, åstadkomma och njuta av. Att vara missunsam är väldigt trist.
Leder inte till nåt gott alls förmodligen mer än en sur smak i munnen.
Lätt att vara, kanske.
Pratat om att livet är verkligen orättvist, visst, men det är liksom så det är. Man har ett val - kanske inte alltid hur man ska göra, för saker händer och sätter fälleben ibland, men hur man möter det. Och livet är orättvist -fine. Shit happens. En annan dag är det min tur till nåt extra kul, bra, galet, spännande...eller vad det nu rör sig om.
Efter dagen i Strömbergshyttan for vi direkt till min nyss födelsedagsfirande pappa och min ömma moder. Fick en härlig traditionell söndagsmiddag med stek, sås och potatis - mmmmmums! Det äter jag hos mamma någon gång per år, gör det inte själv, och det smakar så mycket godare då:-)! Tack!
Hoppas du smakar chokladen med ett gott rödvin ikväll pappsen!
Dags föt lite kvällsmys snart när dottern behagar bli klar med hela sångrepertoaren och tvagning i duschen...:-)
Kram till er.
Johanna