
Som att det gäller att ta vara på livet har jag haft energi att hitta på en hel del sista tiden, trots allt.
Det känns konstigt att andningen funkar, att hjärtat slår och benen ändå fortsätter ta steg för steg.
Men just så är det.
Mitt i sorgen och saknaden finns också lusten att göra sköna saker.
Blev bjudna på middag av vännen Göran som är i stan hos sina barn. Nyinflyttade i hus så fick vi en visning, mysiga timmars prat, otroliga skaldjur och god dessert. Så fint!
Blev bjudna på middag av vännen Göran som är i stan hos sina barn. Nyinflyttade i hus så fick vi en visning, mysiga timmars prat, otroliga skaldjur och god dessert. Så fint!
En vän som han blir liksom väldigt speciell.
Då han levde själv under pandemin, var han den enda förutom hemmavarande barn som vi släppte in inomhus på grund av försiktighet med mina lungs framför allt.
En speciell tid då vi hängde mycket, lagade mat ihop, drack rödtjut och spelade spel. Maken och han gjorde MÅNGA rundor för att kolla och köpa hifi- pryttlar, Europa och Sverige runt typ. En konstig tid blev en bra tid ändå och den vänskapen blev otroligt betydelsefull.
Nu följde han jobb till annan ort så han saknas här, så därför extra fint att se både honom och hans goa glin.


Göran, Wilma, Matilda och Max.

Sovit knas i natt, det är sjukt varmt hos oss. Och jag är väl sjukt varm, med en mindre charmig klimakterietermostat som helt fuckar ur när det är varmare än -2 liksom.
Nåja.
Det går även denna dag, och imorgon är det fredag.
Det går även denna dag, och imorgon är det fredag.
Det blir en promenad efter jobbet, och så kommer pappa på middag. Maken är hos kompis i Skånelandet och roar sig, så det blir pappa, laxen och jag ikväll.
Imorgon har jag inget planerat förutom träning efter jobb. Det ser jag inte som en aktivitet utan något som ingår likaväl som att borsta gaddarna. För min hälsas och välbefinnandes skull.
En fri eftermiddag och kväll, med bok, serie och egentid.
Den laddningen behövs emellanåt.
Den laddningen behövs emellanåt.
Kram ❤️ Johanna