0 Läs mer >>
 
Min kloka väninna och jag pratade om #metoo.
Om vikten av att så många faktiskt vågat berätta. Om övergrepp på olika sätt genom åren, som kanske förut inte delats med någon.
Om samtal som kommit ur detta, mellan människor, livskamrater, familjemedlemmar.
Som gör ont att höra på, men som är viktiga att just lyssna på.
Vad hände? Hur upplevdes det? Kan jag göra något nu? kan jag vara med och påverka framgent? Hur når vi förändring? 
 
Män emellan behöver gå ihop, tror jag.
Gå ihop för att diskutera, hur starka, kloka män som de flesta ju är - kan gå i fronten och stötta kvinnor och vara goda föredömen för andra män, pojkar, unga vuxna.
Som vågar säga ifrån när råa, grova skämt dras, Som sätter ner foten då somliga fortfarande uttalar att pojkar som slåss eller som retas, tar på flickor på otillbörligt sätt och är dumma egentligen "tycker om" den som utsätts.
Det är dags för förändring, i alla led.
Inte bara att flickor och kvinnor vågar säga ifrån, vågar berätta utan lika mycket att män vågar säga ifrån.
 
Jag tror inte på mediadrev och häxjakt.
Det har sällan kommit nåt gott ur det.
Jag tror mer på att människan själv kan göra nåt åt sitt beteende, och försöka förändra sig.
De som jagas nu har förhoppningsvis fattat, och de behöver inse på djupet effekten av sitt beteende, lära om och fortsätta framåt med möjligheter att göra rätt.
 
Må samtalet, diskussionerna fortsätta för en förändring.
Människor kan.
 
Joey ❤️
 

Må samtalet fortsätta...

0 Läs mer >>
 
Ännu en högmässa.
I vackra Domkyrkan.
Lite monotont sådär.
Stå upp, sitta ned.
Högläsning av böner, sånger gemensamt.
Kammarkörens sånger.
Stillhet. 
Förutsägbart.
Meditativt.
Vackert ljus där.
Förvånade mig att så mycket yngre människor faktiskt besöker högmässan. Fler som uppskattar lugnet, tänker jag.
Som liksom anonymt kan slinka in och sätta sig ned, i fridens stilla rum.
 
Promenad i blåst och sol med god vän.
Samtal, sköna samtal.
En kaffe och mer prat. 
Mänskliga möten som ger energi, så viktigt. 
Som inte avhandlar väder och vind, utan går direkt på djupet.
 
Ane Brun nu.
Så bra, så skön röst, sån känsla.
Brun och boken En ärlig man.
 
God söndag!
 
Kram Johanna ❤️

Fridens rum.

0 Läs mer >>
 
 
 
 
Otroligt skönt med lördag.
Sovmorgon men ändå tidig morgon, skön stund med smp och kaffekopp vid köksön.
Kaffe med paranteserna, detta goa lördagsmys.
 
Läst en hel del, med Tusse i knät.
En ärlig man - en väldigt annorlunda och intressant bok. Om en man som bestämmer sig för att öppna en lokal där man kan komma och prata. Vem som helst. Ärlig närvaro kallar han det, då han har som ide att om den som kommer vill höra hans tanke så får den räkna med ärlighet. Alltid. Det är många olika människor han möter, som sätter sig i stolen och öppnar sig för denna främmande man som bjuder in till att va den som lyssnar. Och som, alltid, bjuder på kaffe från sin fina kaffemaskin.
Jag har inte läst ut den än, vilket jag är glad för. Jag har fortfarande flera möten att se fram emot, i denna härliga bok!
 
Så lite mer läsning nu, efter Hockeykväll med delar av familjen och kollektivet, med vinst och god mat.
 
Kram ❤️

Läsning o lördagsmys.

2 Läs mer >>
Ibland önskar jag att en skulle kunna lätta någons börda.
Ta bort det onda, omfamna och ge någon slags värme i det ofattbara.
 
Ibland är livet för grymt, för hårt.
Där människor som redan farit illa får ännu en skopa av en förskräcklig verklighet.
 
Jag önskar att värmen som känts idag kunde sprida sig dit den gör mest nytta. Till en vacker själ som behöver den.
Ni stjärnor, ni himlavalv, ge lite frid, kärlek och värme.
 
❤️

Omfamning.

0 Läs mer >>
 
 
Idag har världen mer färg.
Jag intar mer färg.
Stryker ej utmed väggarna, det färglösa grå absorberats av ljuset.
 
Känslan av att det mesta var fel, trögt, segt förändrades av god natt sömn.
Av körsång.
Av en bra morgon.
Gott kaffe.
Solljus.
Promenad.
Goda stunder idag.
 
Vår tid är nu.
Sett två avsnitt.
Fick en rastlös känsla av den första gången, men nu. Nu var den bra. 
Nu passade den mig.
Vacker miljö. Samhällsengagerade i sin tid.
 
Dagen, en skön sådan på flera sätt.
 
Kramar ❤️ Johanna

Världen har mer färg.

0 Läs mer >>
 
 
Idag har världen mer färg.
Jag intar mer färg.
Stryker ej utmed väggarna, det färglösa grå absorberats av ljuset.
 
Känslan av att det mesta var fel, trögt, segt förändrades av god natt sömn.
Av körsång.
Av en bra morgon.
Gott kaffe.
Solljus.
Promenad.
Goda stunder idag.
 
Vår tid är nu.
Sett två avsnitt.
Fick en rastlös känsla av den första gången, men nu. Nu var den bra. 
Nu passade den mig.
Vacker miljö. Samhällsengagerade i sin tid.
 
Dagen, en skön sådan på flera sätt.
 
Kramar ❤️ Johanna

Världen har mer färg.

2 Läs mer >>
 
Den är på nåt sätt energi.
Den där tavlan.
En rörelse, uppåt, framåt, inåt.
Hopp, förtvivlan, mod...
Ett virrvarr av energi.
Färger.
 
Lilla sångfågeln står nedanför.
Tycks få energi av tavlan. 
Blir vackrare av sällskapet.
 
Ibland blir en det, tänker jag.
Vackrare av sällskap, alltså.
Ibland tycks en bli gråare.
Liksom genomskinligt färglös, utan att en vet varför.
 
Trots röd blus blev jag grå, rakt igenom.
Satt, stod, gick som en plastfolie - genomskinlig och kanske också introvert.
Förmodligen så.
 
Ovanligt sammanhang, ovant och obekvämt.
Utmaning som kändes som för stora skor.
Liksom skavde på hälarna.
En sån dag, ni kanske vet...?
 
En grå.
Imorgon kanske en annan.
 
Mer energi.
Färg.
 
❤️
 
 

Genomskinligt introve...

0 Läs mer >>
 
 
 
 För lite drygt tre år sen flyttade vi hit, till vårt drömhus. 
 
En vacker, gammal stomme som vi blåste ur. Omvandlade. Efter vår smak och vårt tycke. Mycket tankar och funderingar för att utforma det som vi själva ville.
Med kakel, klinker, luckor, lister, färger, kranar....
 
Ett hus som är mer än 100 år gammalt lever i sig själv, med mycket minnen i väggarna.
Det talar sitt eget språk om hur det ska vara och se ut. 
Alla som på nåt sätt levt eller varit här finns med som en liten påminnelse i stommen, så att omtanken om dem ska finnas tänker jag.
Jag tror att de numera är ganska nöjda efter en lite ovänskaplig början:-)
 
Jag är mer än nöjd.
Tänker varje dag på hur bra jag bor, i lugnet men mitt i stan.
I just detta hus, som vi skapat tillsammans i vårt lilla team - mannen och jag,
Det är stort. 
 
❤️
Johanna 
 

Det är stort.

2 Läs mer >>
 
Ibland är skildringar skrämmande.
Hur något som verkar så ont från början ändå kan etsa sig fast, äta sig in och bli en del av en ung kvinnas liv.
Återigen är språket inte det bästa, biografier är inte det överlag. Men historien är stark, och för mig som läsare helt overklig.
 
Anna-Lena berättar öppet om livet före, rastlösheten och ombytligheten med resor, jobb och killar. 
Om vägen in i vit makt-rörelsen som också kantades av festande och killar, musik.
 
Hon berättar om de som var i rörelsen, om att det inte var de som hade högst IQ som verkade söka sig dit, och hur människorna levde dubbelliv. Kostym på jobbet, och helt annan outfit i hemmet och på möten.
Hur människor valde att svälja all propaganda utan minsta kritiska tänkande.
 
En intressant bok, väl värd att läsa.
För att få en inblick i något som för de flesta är långt bort från ens egen syn, på människan och omvärlden. 
Och boken, historien, skapar hopp.
Hon tar sig ur det.
Brottas med rädslan över att försöka skapa ett nytt liv, där välgörenhet för andra är det som blir hennes nya ledstjärna.
 
Just hoppet är väldigt skönt att se.
Att till synes en förvriden människosyn kan ändras, och fyllas med värme istället för hat.
 
kram Joey ❤️

Boken Nazibruden.

1 Läs mer >>
 
 
 
 
Stockholmsvisiten är snart till ända för denna gång. Fem dagar går fort, som det gör när en har roligt. 
 
Konferens, dotter-umgänge, brorsan och i eftermiddag och kväll återträff m 4 kvinnor som var på samma konfaläger som jag för 32 år sen. 
Tiden...
Det har gått många år men ändå känns vi ungefär som då på många sätt.
Rikare erfarenheter, sorger, bedrövelser, goda upplevelser liksom hemska har allihop fått sin beskärda del av men ändå kan en känna igen dragen från då. 
Och tiden utgörs av siffror, men människorna från då är faktiskt vackrare nu. Med kråksparkar och djupare själar. 
En härlig dag!
 
Är redo för hemfärd imorgon.
För att landa i min vardag igen, mitt hem med man och katt efter en högst social vecka. 
Behovet av att liksom asocialisera mig pockar på. Bubblan med bok i fåtöljen, den är go för att ladda upp igen.
 
Tacksam för härlig vecka med härliga människor, och glad att få komma hem till min käre pärla imorgon. 
 
Pussens❤️

Tacksam för veckan.

1 Läs mer >>
 
De flesta har nog sett Yeonmi på youtube, där hon berättar om flykten från Nordkorea för att kunna överleva.
Hon beskriver livet i diktatorstyrt Nordkorea på ett målande sätt, där oliktänkande är det grövsta brottet, hur fattigdomen gjorde ett helt folk lidande utan att de ifrågasatte ledaren.
Kritiskt tänkande var något en inte kunde yppa, inte ens viska eftersom även fåglar kunde höra. Hörde människor riskerade en straff. 
Hårda straff.
Flykten till Kina var en tid kantad av trafficking och också ohyggligt lidande, för att ändå få stanna och inte riskera att skickas tillbaka.
 
Det är en hemsk bok, en stark berättelse om en flicka och hennes familj som trots rädsla beslutar sig för att lämna ett land som står för fasa.
 
Rekommenderas.
För att vidga sina vyer.
För att få ta del av en berättelse, från någon som beskrivit väldigt målande om flykten för att kunna överleva.
 
/Johanna

Boken För att kunna l...

2 Läs mer >>
 
 
 
 
 
 
 
Intensiva dagar med ett gäng huvudhandledare på VFU-konferens i Stockholm är till ända.
Godaste maten jag ätit på restaurangen Farang på Östermalm, promenader från Queens hotel till Münchenbryggeriet för ännu mer god mat, galej och dans, föredrag från fysioterapeuter, sjuksköterskor och lektorer om hur de jobbar med student-handledning, skratt och härliga samtal. Väldigt härliga dagar!
 
I eftermiddag var det dags att skiljas åt när resten av gänget åkte hem, och jag stannade kvar för lite bror- och dottermys.
Är nu på söder, bubblar in mig lite efter uber-sociala dagar...dags att klappa om min introverta sida lite innan nya äventyr imorgon.
Halloumibiffar, potatis i ugn och jordnötssås i broderns kök blir ikväll lagom socialt:-)
 
Stockholm visar sig från sin vackraste sida, sol och kyla, blå himmel och så alla dessa ljuvliga hus! Någon gång behöver jag nog bo här, gillar verkligen denna stad. Undrar om jag bott här i nåt tidigare liv eftersom jag mår så väl...?
 
Puss på er!
 
Joey ❤️

Härliga dagar o tidig...