0 Läs mer >>
(null)

På träningen bubblar jag in mig.
Stänger av och grottar in i det som händer med min kropp, själ och ande för stunden.
Som ett slags meditativt tillstånd, fast svettigt. 

En känsla, eller förmodligen många, finns det rum för om en tillåter sig det. Och allt hänger ihop. Strama, onda muskler och känslor av oro. Ångest. Tryck. Liksom lös och ledig kropp med glada och sprittande känslor. 
Ibland är det svårt att veta vad som orsakar det, och varför. Det bara är tills det ploppar upp som ett "aha" längre fram.

Björn & Navid är så bra på att prata runt känslor, företeelser på ett vidöppet, analytiskt och nytt sätt. Det är den lugnaste podd jag hört, och jag älskar just att det i sig är som meditation. De reflekterar, samtalet liksom böljar och väntar in. Gör allt annat än brådskar. De har spelat in det sista avsnittet på grund av olika omständigheter, för att det liksom kändes klart. Poddavsnitten finns ju kvar, ska lyssna på fler och vissa om igen.
Om du vill vidga dina funderingar, eller få nya så är den värd din tid.

Lade mig på yogamattan efter duschen.
Kroppsscanning, sökte på Spotify.
Låg där och var.
Behöver det. Och hitta meditationen igen.
Försjunka i vilan på nåt sätt. Landa.

Just nu behöver jag en kopp kaffe, bryggd i nya fantastiska bryggaren. Och en stund vid pianot. 

(null)

Det är sista dagen på året.
Jag önskar alla ett gott slut, med goda vänner och härliga smaker. Fina samtal, kärlek och gemenskap.
Och att den nya dagen, det nya året ska bli ljust, friskt, kärleksfullt och fint!!!

❤️
GOTT NYTT ÅR!!

Kramar Johanna 

Tankar sista dagen på...

0 Läs mer >>
(null)

Fick fyra noveller om vänskap. Fyra vackra små böcker i vacker box, och fyra väldigt olika noveller. Mysig idé att samla smp berättelser så. 
 
(null)

En ny bok nu, och i första kapitlet så står det om vår stads station. Om en tågresa mellan Berlin och Växjö . Får se vart detta tar vägen. En tysk-svensk författarduos debutdeckare är det, som ska handla om en fjärilsforskare som bor i skogarna i småland och som hittas död.  
Hoppas det är en story med väl beskriven bakgrund, om vem han var den där forskaren. Hur han levde, vad han gillade förutom fjärilar. Vilka relationer han hade. Hur han var klädd, om håret stod på ända och om han rökte. Hur köksbordet såg ut på morgonen, vad han gjorde när han vaknade. Och vilka kriminalpoliserna är, hur de lever och vad de brottas med i vardagliga livet. Vad som hände när väckarklockan ringde. Vad tänkte de? Satte de på kaffet först? Duschade dem eller drog de bara på sig kläderna och gick? Jag vill ha miljöerna, färgerna, dofterna uppmålade så att jag i huvudet kan se det. Känna det.

Jag är rätt trött på de där råa beskrivningarna av själva brottet, där mest det har fokus och allt runtom bara är biberättelser. 

(null)

Idag har jag arbetat. En mellandags arbete innan ledighet igen. Otroligt skönt onekligen.
Det har varit rätt intensivt och roligt, telefonen har gått varm och sysslorna har varierat. 

Så är det alltså snart dags för nyårsafton.
Årets sista dag.
Må 2019 avslutas skönt och 2020 börja med ett skratt. 
En sång. En omfamning. 
Med hopp om ett gott år.

❤️

En deckares viktiga i...

0 Läs mer >>
(null)

Skör.
Sådär så det känns som att känslorna ligger utanpå kroppen. Som om gråten ligger beredd under ytan hela tiden.
Av ingen synbar, förklarlig anledning.
Det måste en inte ha. En behöver bara erkänna att det ibland är så. Acceptera att det ingår i spektrat av livet.
Se alla delarna och omfamna dem. 
Inte motarbeta eller låtsas som nåt annat.

Det som händer är att det först efter acceptans och varandet i känslan tycks ebba ut. För att ersättas av annat än skörheten.

(null)

Fyllde på med en lång, varm kram från vännen Connie som vi mötte på maxi.
Sen kom min gymnasievän Maggan på besök.
Påfyllnad igen. Stärkt själ och omhuldat sinne.
Skörheten blev mindre påtaglig och känslorna lade sig lite mer inbäddade. 

(null)

Sista avsnitten av Countrymusikens historia ger vemod, kärlek och ett öppet hjärta.
Det gör mig inte mindre skör men det gör mig nog till ännu mer människa.
Tänker jag.

❤️

Ännu mer människa.

0 Läs mer >>
(null)

En ska vara snäll mot sin kropp.
Älska den. Och jag gillar min kropp som fenomen men ibland är den rätt trilskande onekligen. Artros i höft och ländrygg gör att musklerna runt omkring emellanåt knyter ihop sig och tar energin. Ett par dagar nu har det varit fulldos Alvedon, spikmatta, golfboll och värmedyna mixat med träning och promenader för att få loss och också stärka kroppen. Utan jättebra resultat men det går upp och ner, det vet jag. Det kommer perioder med bättring, men just nu längtar jag efter ny cortisoninjektion i höften för att bli mjukare i övrigt.

Nåja.
P3 historia är ett bra sällskap på träningspass och promenad. Idag om föregångaren för kvinnors rättigheter och vårdreformer: Florence Nightinggale. En väldigt tuff och cool och driven kvinna som förändrade allt gällande vårdande och hygienrutiner.

(null)

(null)

I eftermiddag har vi firat jul med äldste bonussonen och hans familj, ätit gott och glatt oss åt den minsta i gänget: Leia. 
Hon fick mest julklappar så klart och blev förtjust i surikaten Frida (från Frida) som går att värma i micron. Gulliga lilla unge!!

(null)

Nu blir det soffhäng med sambon och sjukliga dottern. Hoppas basselusker flyger sin kos, det räcker nu!!

❤️

En ska va snäll.

0 Läs mer >>
(null)

Vilken alldeles fantastiskt bra låttitel.
Och dessutom en riktigt vacker låt. Gjorde just en låtlista på Spotify: Sorgesamma och vackra visor om livet eller kanske döden.
Samlat en del från Hasse & Tage, Var blev ni av ljuva drömmar och den som titeln på detta inlägg hänvisar till bland annat. 
Finns så mycket bra sånger, som tröstar, ger ro, hopp, tillåter gråt och ger värme. Vad gjorde vi utan musiken? Utan orden formade till sångtexter, utan instrumenten, rytmen? 

Sett Hasse & Tage på SVT play sen jag kom hem från jobbet. Slukade alla tre entimmes långa avsnitten, och blev nostalgisk. De hade så mycket inom sig, många klokheter som underfundigt kom i uttryck. Tänker ofta på vad de skulle uttryckt nu, 2019. Det skulle nog inte varit nådigt. Kanske hade det politiska läget varit varmare om de funnits kvar?

Vem vet.
Se den, tycker jag.
Se den, och begrunda. Njut av musik och bra texter, av kärleken dem emellan och från de som intervjuas i dokumentären. 

Och ha en go fredag.

❤️


En mun är hälften av ...

0 Läs mer >>
(null)

Efter att brorsan åkt hem till Stockholm var det dags för träningspass. Så osugen men så gick det riktigt bra ändå. Kände mig stark i kroppen och uthållig, sån skillnad på dessa månader sen jag började träna på riktigt efter sjukdomsåret. Ljuvligt att känna att kroppen vill, svarar an och liksom vill mer.

Tog en promenad efter träning.
Köpte den enda mat dottern kunde tänka sig, där hon ligger nerbäddad i influensan...stackarn! Kelda tomatsoppa var det enda som jag kunde locka med, men inte ens det smakade när hon väl skulle äta. 
Hoppas inte fler däckar i detta elände, det räcker liksom med äldste bonussonen och hans familj, min brorsa och nu min unge....
Onödiga basselusker!

(null)

Har ju en kärlek för figurer, gärna afrikanska och i trä. Fick nya av mannen i julklapp och jag gillar dem skarpt. Kvinnliga kroppar är onekligen vackert, och de här var gjorda i tungt trä. Så fina!

(null)

Dessa har varit i min samling ett tag.
Smäckra och vackra.

Nu blir det läshörna ett tag, innan det årliga julbadet med grannarna.

Kram❤️

Smäckra och vackra.

0 Läs mer >>
(null)

Det var då en välsignad Jul.
Som hon sa. Karl-Bertils ömma moder.
Känner tacksamhet över en härlig, god, kärleksfull och rolig afton med vår brokiga, ljuvliga familj. 

(null)

I år en lite mindre skala men lika hörligt.
Mycket skratt vid spelen Vem i rummet och Vem vet mest. Gapskratt verkligen när frågorna blev närgångna och roliga. 
Lekledaren Dante skötte sig dessutom ypperligt när han delade in lagen i Kristersson, Sjöstedt och Sabuni. 

(null)

Det är underbart att få ha sina föräldrar pigga och hyfsat välmående. Det, om något, är en välsignelse liksom att vi samlas så här med barn och bonusar, mammor och bonusvuxna. Älskar’t !
(null)

Ak (mina bonussöners, tillika min dotters bröders mamma), min sambo o polaren Pontus.

(null)

Min Frida-Hedvig & Flisan, min sambos dotter och min lillbonus.
Lillbonusen är numera sexton bast, men ändå. För alltid den minsta.

(null)

Min mor och Dante (min dotter Fridas brorsa och min yngste bonusSON) i bakgrunden.
Sambon och hans äldsta dotter Fanny i förgrunden, och alltså min äldsta bonusDOTTER).
(null)

Julklappsutdelaren Flisan i högform.

(null)

Framåt kvällen kom också Oscar, min unges käre pojkvän. 

Somliga i denna kväll visade sig ha bra vinnarskallar, somliga mindre bra....:-)
Men så många gapskratt, så kul!

Nu är huset halvstädat och undanröjt på kartonger, presentpapper och flaskor.
Älgsteken står i ugnen. 
Mor Maria fyller idag 81 och då gäller icke-jul-dukning och icke-julmat. Det är sen gammalt!

(null)

Kram och god fortsättning.
❤️ 

Tacksam för härlig af...

0 Läs mer >>
(null)

Idag var ljuset här, så väldigt gott att se.
Att insupa skön luft i lungorna, och se vart en satte fötterna på promenaden. Ljuset....så efterlängtat!

En dag med lite matfix och inköp men mest en väldigt lugn och skön dag. Kräftpasta med vitt vin, Ratatouille på HBO, häng i soffan och skinkmacka. 

Hoppas att de med sorg i hjärtat, med kamp runt omkring ändå kan få några timmars vila denna helg. Lite återhämtning och kärlek från nära och kära. Det gör så oerhört ont att vara med om första julen (första av allt...) utan den där människan som liksom alltid funnits, som om bröstet ska slitas itu...och alla glimtar från föregående jul finns i medvetandet. Vad hen sa, gillade, skrattade och grät av. Hur hen doftade. 
De goda minnena är ju fantastiskt att få ha, plocka fram och prata om en sån dag. 
För att ta med dem i vad som nu är. 
Det gör inte mindre ont men det kan ändå kännas fint att vara i minnet, vårda det.

Önskar er en god natt och en fin dag imorgon. Ta hand om varann. 

❤️

De goda minnena.

0 Läs mer >>
(null)

Igår blev det julfika med föräldrarna och sen med våra vänner Connie o Niklas. Gott att få va ihop, snacka om framsteg och ytterligare utmaningar i rehabiliteringen och framför allt få glädjas över att vi får sitta så där. Prata allvar, gapskratta, munhuggas....tack för det!
 
(null)

Tränade ett fantastiskt skönt och svettigt pass i förmiddag, började då lyssna på Navid Modiris Hur kan vi. Denna gång om en kvinnlig journalist som infiltrerade Sveriges extremhöger. Riktigt bra samtal och spännande ämne. Vid skink-griljering och köttbulle-fix fortsatte jag lyssna.

(null)

(null)

Det är så otroligt skönt med ledighet....!
Vaknade sent, låg och drog mig länge med mannen min innan frulle och träning. Och jag njuter sannerligen av sådana dagar. Galet gott, och bra för själen.

Puss❤️

Njuter sannerligen.

0 Läs mer >>
(null)

Min älskade unge gillar koppar, inköpta på second hand gärna. Just denna gillar jag verkligen, så tog mig friheten att dricka kaffe ur den idag. Liksom för att fira lite ledighet, ett bra träningspass och att julmaten är näthandlad och hämtad.
Sex lediga dagar...känns oerhört skönt efter tuffa veckor.

(null)

Hallen fick idag matta nr 2.
Nöjd över känslan och den värme färgen ger. Tänk vad det gör mycket, mysiga mattor.

(null)
 
En skön kväll, med mig själv som enda sällskap. Satte mig vid pianot ett par timmar, så väldigt skönt. Undrar om min röst helt kommer tillbaka...tror inte det faktiskt utan får vänja mig vid det här nya. Det är tungt, att inte kunna lita på att stämbanden är på min sida när tonerna vill ut. Får liksom hitta en annan teknik. Men det verkar vara som det är, får ändå vara nöjd att det går som det gör.

Tittat på ett avsnitt på SVT play: Countrymusikens historia. Riktigt kul program! Gäller att uppdatera sig inför vårens resa till södern i USA ju.

❤️

Firar ledighet.

1 Läs mer >>
(null)

En ljuvlig morgonpromenad för att gå på möte.
Klart och krispigt. Magiskt ljus över sjön. Kall, underbar luft som fyllde lungor och livsandar. Känt mig så sjukt låg i dessa månader av mörker. Totalt  mörker. Jag har alltid haft svårt för mörkret. Det drar ner mig i dyn. Så dessa månader har sannerligen varit en prövning. Känt att det varit svårt att hålla upp humöret.
Kände hopp idag. För första gången på länge.
Hopp. 
Om ljus, om öppen himmel. 

(null)

Det är bilder utan filter.
Ni vet, det där ögonblicket när en är tvungen att stanna upp bara för att SE.

Det finns nog hopp ändå.
Om ljusare dagar.

❤️

Det finns nog hopp än...

0 Läs mer >>
(null)

Trasmattan verkar gilla det här golvet. De gillade varann, tror jag. 
1912 då huset byggdes var det nog en och annan trasmatta i detta hus för att hålla golven varmare. Känns fint även om de som låg här då säkert var vävda av någon i staden. Kanske var den inköpt på torget en lördag en kall vinterdag....kanske utbyttes tjänster så att mattan var i gengäld för något annat. Vem vet.
En kortare likadan matta kommer, där ryamattan nu ligger. Vill ha mer trasmattor i mitt liv!

(null)

(null)

Började läsa den här igår kväll.
Gillar Gardell, särskilt i skrivande form eller hans filmer och serier. Han har mycket djup, många kloka tankar som han dessutom är otroligt bra på att förmedla. Ser fram emot läsningen. Har dock fortfarande Ett litet liv inom mig, den berörde verkligen. 
Jag borde pausa en stund, för att smälta den helt men vill ju samtidigt ha nya ord, nya berättelser att fängslas av. Ibland är det dock kvalfyllt att lämna en bra story.

❤️ 

Mer trasmattor i mitt...

2 Läs mer >>
(null)

Det är nåt visst med ljuset.
Mysigt och stillsamt, dunkelt men ändå ljusare än mörkret. Som en strimma av hopp i den mörkaste årstiden.
Det behövs, det där ljuset.

(null)

(null)

Det är inte ofta det händer men ibland är det mysigt att spela spel. Lite frustration och lite glädje när en förlorar eller vinner men mest mysigt att sitta vid stearinljusen och kura ihop.

(null)

Funderar på samordning.
När en är sjuk. Svårare sjuk. 
I det akuta läget är sjukvården i vårt land fantastiskt bra. I det läget efter det, när vården ska ske på nästa instans kan det ibland brista. Brista i uppföljning och information, planering.
Utan starka patienter eller anhöriga så stannar informationen, och alla lämnas i ett vacuum. Med många frågor och färre svar.
Det borde va så självklart att nästa vårdinstans skulle vara lika bra. Lika välinformerande. 

Sjukvårdens utvecklare har sannerligen en hel del att jobba på där...
Det ska inte behöva vara ett krig att föra som patient eller för dess nära och kära...
Det ligger mycket i uttrycket att en behöver vara frisk för att orka vara sjuk.
Det skulle finnas en samordnare, från första instansen till nästa som ser till att all information ges, vad som gjorts, hur planen bör se ut och varför. 
När nästa instans tagit över bör det sedan finnas en kontaktperson från föregående instans som kan svara på frågor så att lagd plan uppfylls...

Hur svårt skulle det vara...?
Skulle det vara omöjligt?
Jag tror inte det. Och jag tror att det verkligen  skulle vara alla till gagn. Alltid.

❤️


Kura ihop och tankar ...

0 Läs mer >>
(null)

En stilla kväll.
Promenad efter jobbet, matlagning, lite rentvätt-sortering. 
Lite prat sittande på fönsterbänken då dottern strök, och sen vid matbordet. 
Fin avslutning på Vår tid är nu.

(null)

Igår hade vi riktig tant-fika här, ni vet med flera olika sorters kakor. Dock ej sju som på den gamla tiden men ändå. Liksom lite festligt med kak-fika. Och kaffekopp med fat. Sådär lite högtidligt nästan när en nu för tiden nästan alltid dricker i mugg. 
Gillar känslan och tänker tillbaka på kaffekalas hos Aina, min mammas moster, som hade fantastiska kaffekalas med minst sju sorters kakor, bullar och tårta...som himmelriket!

(null)

Läste igår ut boken Ett litet liv.
Det är nog den bästa bok jag läst.
Så stark, och så bra berättad att den verkligen berörde. Tegelstenen är helt klart värd att läsas och låta sig svepas in i. Inte vilja sluta med. Kände separation igår...
Ny bok påbörjades dock. 
En tankebok om tid.

(null)

❤️

Och kaffekopp med fat...

0 Läs mer >>
(null)

Tänk om det är det som är det normala...?
Att ha lätt till alla känslor. Hela sitt register. Upp och ner, ner och upp.
Tänk om det är så, att barnets naturliga tillstånd på nåt sätt gjorts onormalt. Från tokledsen till glad, till desperat och till lugn och behaglig till mods. 
Om det är så att vuxna människor missat poängen med alltihop, som försöker sträva emot de där yttringarna. De där tvära kasten.
När det är det som är på det sätt vi är tänkta att vara. I det vi känner, och att det är ok. Att allting inte ska putsas, läggas ned i lådor i väntan på att humöret ska vända. Tills dess ska en skämmas för de där yttringarna, eftersom det blir obekvämt. 
Onekligen blir det ju lättare när vi lägger band på de mest tvära kasten, men är det normalt...?

Är det själsligt bra att säga "jo men det är bra" fastän det just vid frågans tidpunkt känns allt annat än bra? Det hade väl ändå varit befriande om människor kunde tillåta sig att säga att "idag är hissen nere, det är tungt".
För att i nästa sekund, om några timmar eller nästa dag känna att hissen är på väg upp.
För att vi funkar så.
Alla, förmodligen. Men många låtsas inte om det utan trycker ner och formar om för att inte verka konstig.
Så tänk om vissa diagnoser bara är ett normalt beteende. Tänk om det är så vi människor skulle må bäst i att tillåta oss vara. Hissen upp och ner flera gånger varje dag.

(null)

Vet inte om jag gillar podden men det börjar snurra saker i huvudet vilket ju är bra. Det ger en ny tanke, eller en ny vinkel på en gammal. 
Dialekten är lite svårsmält faktiskt och poddarna är i min värld lite för klämkäcka i sin framtoning men de väcker nåt.

(null)

Efter galet jobbig träning var duschen ljuvlig.
Hemgjord pyttipanna på gång, och i eftermiddag lussefika med våra grannar bl.a.
Saffranskladdkaka, mandelmusslor med vispgrädde och sylt, lussebullar...blir bra det.

❤️

Tänk om det är normal...

0 Läs mer >>
(null)

Klockan 6 igår morse samlades vi på ortopedavdelningen för att gå runt till alla patienter med Lucias budskap.
Efteråt gick världens bästa chef och bjöd glögg och pepparkakor till de kanske lite chockade patienterna:-)
En fin tradition, och jag var glad att kunna sjunga så pass att jag kunde gå med. Gillar verkligen det, att se förvåningen och glädjen hos dem vi sjunger för.
Tack alla goa kollegor!

(null)

Kerstin var en mycket fin lucia. 

(null)

Igår kväll mötte vi vänner på An Viet för att käka gott och snacka. Väldigt mysigt och enkelt att ses så. God mat, mysig miljö och goda vänner...sen är saken biff.

(null)

Efter fika på stan med mor och far så gick sambon åt olika håll för att handla julklappar så nu är jag rätt klar. Slog in allihop till ljudet av denna gamla julskivan jag, min unges pappa och Stefan Leoson som Aprilväder, gjorde. Tycker faktiskt att vi gjorde den himla bra med sköna arr, mycket tack vare Stefans förtjänst.

(null)

Har ni bakat en Saffranskladdkaka som jag hoppas blir bra. Den ska serveras med hallon och vispad grädde är planen. bakningen skedde till tonerna av Michael Bublé. Inte dumt alls.

(null)

❤️

Lucias budskap, julkl...