Så kom funderingarna.
Vad är egentligen viktigt.
Från mitt sätt att se.
Vad vill jag, njuter av, älskar...!?
Det är mycket, och mycket i det lilla.
Promenader, i vackert som mindre vackert väder när jag känner att kroppen orkar och vill.
En solig dag när gräset är grönt och det blommar...det är ju fantastiskt att få se det samtidigt som kroppen går!
Att flanera i en vacker stad, som Stockholm, få se alla vackra gamla hus som liksom viskar sin historia. Eller Irlands fläktar av mystik och historia i vacker landsbygd. Alicantes gamla stad, dess fina kvarter...och vår lägenhet som finns för att ta vara
på det goda i livet.
Få sitta i solen, eller med en kaffe med min älskade unge och tala om livets vindlingar, funderingar. Höra vad hon tänker och filosoferar över. Få köra min underbara lilla bil, mil efter mil med henne och prata, lyssna till musik och sjunga med. Att jag
ens fått en sån unge - det älskar jag innerligt!!
Att få höra och se henne, för den hon är...oj vad mycket kärlek!
Våren. Första kaffet på balkongen eller i vår lilla hörna bakom vinbärsbusken. Känns värmen. Katten som får gå ut, nyfiket sniffande och som sen vill lägga sig och gosa med en ändå. Hans spinnande, och mjuka päls.
Bilden är från förra årets trädgårdsfest.
Vid förberedelserna med att plocka fram...
Goda vänner som samlas för att bara hänga, dricka gott, prata.
I solen, i vår underbara trädgård.
Min älskade sambo är snabb på att hänga på mina såna ideer eftersom han är än mer social än jag (upphöjt till tio typ). Hans inställning till livet är att ingenting är omöjligt.
Det gör livet härligt, roligt och enkelt.
Jag har fått se mycket, vara med om mycket - tack vare det!
Älskar mina vänner.
Riktiga vänner som alltid finns där, som orkar med mig även när jag inte borde orkas med.
Liksom att ha en härlig, brokig familj.
Med bra föräldrar (är såååå tacksam för dem!), bra och fin bror, som jag haft mycket roligt med genom åren. Som är en väldigt go och klok man.
Och min inre lilla cirkel med bonusbarn och fina vännen i bonussönernas ömma moder. Det är inte självklart, inte något av det jag nämner, men det är tacksamt och väldigt berikande.
Böcker.
Musik.
Vad vore livet utan det?
Utan historierna, utan känslorna i musiken.
Inte mycket.
Och jag älskar fräknar! Vem kunde ana det:-)?
En mjuk och len hy, full av fräknar.
Det ni!
Det finns mycket att vara glad över.
Att njuta av.
Som ett gott glas rödtjut i kvällen, kanske!
Kramar till dig.
❤️
Joey
