1 Läs mer >>


Läste en artikel i Amelia av Katerina Jonouch.
Om att många talar gott om när barnen blir större och inte längre behöver mamma eller pappa på samma sätt, att det är en ny skön tid för de vuxna att skapa egentid.
Många, menade hon, känner mest en känsla av sorg.
Över att inte längre vara behövd.
Vilket hon också gjorde.

Hon ville va den som snöt glinens näsor, kammade deras hår och jagade bort spöken om kvällen.
Och jag tror det stämmer till stor del.
Att många känner det som en fasa.

Jag är kanske krass...?
Jag önskar och vill verkligen ha en god kontakt m mina barn, finnas där och dela deras tankar och funderingar.
Men jag har nog mindre behov av att känna mig behövd på ovan nämnda sätt.
Är nog oftast trygg i att jag finns där när behovet finns.
Och njuter över den ökade självständigheten.

Jag har varit där i några år.
Att behövas till matning, påklädning, nattning, passning vid vatten, på kvällen, övervaka vid olika praktiska moment, jagat bort spöken och annat.
Och jag har älskat det.
Jag har nog varit främst mamma under många år...?

Jag är känslomässigt klar med att ha varit småbarnsmamma. Och jag är glad över att ha fått den gåvan.
Och dessutom världens bästa unge!!

Men att va mer storbarnsmamma får inte mig att känna mig mindre kvinnlig, mänsklig...
Jag vet vem jag är och att jag har ett värde även utanför mammarollen och som storbarnsmamma .
Det är en ny tid.
Inte så mycket snoriga näsor utan mer att finnas för diskussioner, för tidsgränssättning, för samtal om större funderingar.

Och för att va helt ärlig, jag är nog en mer sympatisk mänska oxå som ter sig mer avslappnat utan snortork och matning och att invänta, ha tålamod och allt sånt:-)

Det gäller nog att liksom hitta sitt värde efter den tiden.
Hitta saker att göra bara för sin egen del, för att må bra och samla kraft.
Inte bara sitta och vänta på att glinen ska komma hem.
Träna, promenera, sjunga, skriva, läsa, laga mat och umgås med goda vänner och familj....hitta något som man själv verkligen uppskattar.

Att hitta sitt nya jag.
I den nya tiden.
Det tror jag går!
Och att det kan vara fullt njutbart!

Kram Johanna

Jag tror det går!

0 Läs mer >>
Ja, hur den ter sig har jag beskrivit...
Men som en liknelse mer:
 
Som en stilla fläkt.
En skön bris.
Som en äng full med blommor.
Högt gräs.
Blå himmel.
Solsken.
Som en stilla, stressfri sommardag.
Som liksom en första dag på semestern.
 
Puls som går ner.
Andningen sjunker ner i magen,
Frekvensen minskar.
Meditationslugn.
Vacker sommardag.
Poolplask.
Som en bris från Atlanten och utsikt som från himmelens fönster.
 
Det är lugnt.
Bokstäver som dansar in i skallen, formar bilder.
Ingen torrläsning som måste till utan bara SKÖN litteratur.
Ett glas rödvin på balkongen.
Palmer som vajar i vinden.
 
Det här med inga måsten...
Det är semester.
En oerhörd källa till energisamling.
Tack!
Vilken ynnest detta är!!!
 
Kram
Johanna 

Som en äng med blommo...

0 Läs mer >>

Vackert!

2 Läs mer >>
Jag sover just nu ca 10 h/natt.
Börjar dagen med frukost bestående av äggröra, bacon, grönsaker och givetvis 2 koppar kaffe.
 
Träningspass varav ca 35-40 min på löpband där jag håller mig till promenad ca 7 km/h...
Svettas som en gnu innan jag kör enstaka armgrejer för att få till mig hur svag jag faktiskt är...:-)
 
Skönt!
Resten av dagen befinner jag mig liggande i en solstol, läsandes och pratandes med la famiglia.
Vi går och käkar god lunch...
Solar och läser lite till...
 
Dusch. Kvällsmat och en mysig promenix.
 
Kroppen mår bra i detta.
Får sova ut, inga måsten att tokvakna till.
Ingen stress i magen.
Bara vila.
Lugn och ro.
 
Det måste va höjden av vila...?
 
Kramar Joey 

Höjden av vila....?

0 Läs mer >>

Tidig morgon, väckning kvart i fem och total sömn knappt tre timmar.
Slappa nu några timmar, eller några dagar....
Kommer nog återhämta mig:-)

Förundras över människor här.
Som beställer whisky kl 06 på morgonen, liksom bara för att.
Hu, min kropp skulle vrida sig av obehag av det så tidigt.
En stilla yoggi och en halv mugg kaffe känns som mer behaglig väckning, i alla fall för min del.

Somliga otroligt pigga och glada av kaffe, pratar och skrattar.
Jag är tyst och tycker just nu mest att volymen kunde sänkas 12 hekto....
Å andra sidan skönt m piggisar!!
Det tackar vi för.

Det är i arla morgonstund.
Om en stund talar även jag:-)

Pöss och njut er dag!

Arla morgonstund.

0 Läs mer >>

Tack nära och kära för en underbar julafton med massor av mat, skratt, prat...och SÅNG OCH MUSIK!

Helt ljuvligt att tillsammans med brorsan, dottern, bonusson och lite andra som kom och gick till vårt musikrum under dagen och kvällen, natten....spela och sjunga för allt vad stämbanden höll:-)
En av de bästa julaftnar jag haft❤!

Rått om lilla Moe som idag fyllde år.
Lagat mat och pratat och haft det gott.
Vilken skön Jul!

Imorgon blir det tidig revelj.
Mot nytt mål.
Och förhoppningsvis sköna dagar.

Stor kram!

Johanna

Jul och ljuv musik!

0 Läs mer >>

Vaknade nyss.
Och var liksom stiga-upp-vaken.
Pärlan sov skönt, så jag smög upp och satte mig här intill granen med en bok och en högt spinnande katt.

Hör att det blåser i skorstenen lite.
Det är fortfarande ganska mörkt ute.
Julgranen och adventsljusstakarna lyser.
Sprider varmt och hemtrevligt sken.

Dan före doppardan.
Det mesta är klart.
Lite Matfix och dukning bara.
Ser fram emot imorgon, att få va ihop och tjöta lite:-)

Pärlan vaknat.
Kryper nog ner bredvid honom lite❤.

Kram och fin advent!
Johanna

Stilla ensamhet.

0 Läs mer >>

Sovmorgon, skinkmacka med julsenap, tokstädning av både mannen och mig...
Och nu brasa, en kopp kaffe innan promenad.
Oj, så skönt!
Dessutom, hörni, skiner solen idag!!!!

Vissa dagar är ändå sköna, trots mörka moln på himlen.
Det gäller att fånga ljuset när det kommer förbi:-)
Ska lyssna på Jöbacks nya julCD på promenaden och bara andas.....
Dofta in solbelyst snö och känna att jag lever.
Jag har underbara vänner, en fantastisk familj och ett bra jobb med ovärderliga kolleger...

Brasan är varm.
Kaffet gott.
Och ja....
Idag är en behaglig, njutig dag❤

Tankar till Dig som har det tungt.
Finns här.

Puss Joey

Njuter...!

0 Läs mer >>

Det tror jag vi ska ha.
En God Lul alltså.
Mycket folk men liksom lugn och ro.
Utan konstigheter och uppstyltade saker.
Lite knytis, lite musik, prat och mat med alla barn och de som vi har i vår något utvidgade familj:-), när de nu dyker upp!

Jag hoppas på fritt från flunsor av olika slag, många stackare som drabbats av olika basselusker....

Jag önskar er en skön fredag kväll.
Med lugn och ro, kramar och lite skönhet.
Själv tar jag julstöksfritt efter att ha provsmakat skinkan, och går på bio med min Pärla!

Pussens ❤
Joey

En God Lul....!

0 Läs mer >>

Livets berg-och dalbana känner vi alla till, mer eller mindre.
Vi har varit olika hårt drabbade, men de flesta har i några stycken fått sin beskärda del av sorg, svart, mörker och allt som därtill hör.
Som gör olika åverkan i våra sinnen och själar.
Och som vi hanterar olika.

I många fall behövs en verklig omgång i morteln av själva livets kantigheter och tragiska ådra för att kunna se delar av en annan värld.
Ibland behöver man liksom nå riktigt jävla hårt i botten för att kunna vända.
Ibland måste det göra oerhört ont innan möjlighet till att må bättre finns.

Och ganska ofta behövs hjälp.
En människa är ganska ensam, och behöver stöd, hejarop, spark i häcken, kanske en utskällning, en bokstavlig smäll på käften...
Och oxå ofta en klapp.
En kram. Ett vänligt ord. En stadig hamn.
Någon som vågar säga det som också är smärtsamt, men sant.

Men för att komma uppåt, från botten, behövs en mottaglighet.
En insikt om att vara tvungen att välja ett annat spår.
Ett mod att överge den väg man gått, som helt uppenbart inte funkar, men som ändå står för någon slags bräcklig trygghet.
Och nä...
För att våga det behöver man hjälp.
Och våga ta emot hjälp.

Från botten finns väl bara en väg...
Och det är upp...?

Jag hoppas detta!
Innerligt och varmt.

Kram Johanna

Från botten finns bar...

0 Läs mer >>

Det här är en blues för en väninna
Som jag träffar då och då
En blues för en kvinna
Som tycks ha det si och så

Hon har kaos

Om livet var ett tåg
Så blev hon överkörd idag
Om relationer var som knivar
Blev hon träffas just idag

Hon har kaos

På vägen finns det snubbeltråd
Där man skrapar sina knän
Isfläckar på marken
Där man bryter sina ben

Om några toner kan ge lycka
Om några rader kan ge hopp
Om några sånger kan ge frihet
Vill jag fortsätta å sjunga på min blues

Hon har kaos.....
Hon har kaos.....

Må en strimma av ljus visa sig, visa vägen från botten och upp.
Ge kraft.
Mod att möta sin egen spegelbild och våga gå uppåt.
Framåt.

Joey

KAOS

0 Läs mer >>
Lyssnade på Titti i Rix FM i morse.
som pratade ålderstecken.
Skrattade gott åt beskrivningen när hon såg en gammal bekant bh i byrån som hon skulle använda, och väl påtagen var den för stor.
"Brösten hade liksom sugits in sv kroppen" sa hon, och dessutom hängt ner sig i förhållande till Bh:n som förr passat.
 
Ganska lätt att känna igen sig i väl :-)?
Liksom jordens dragningskraft på andra delar av kroppen.
nej, förmodligen var jag för ögat betydligt snyggare för en sisådär 15-20 år sen, så klart.
Ändå trivs jag så mycket bättre nu, vid 40+, än jag gjorde då.
Jag är snällare mot mig själv, mer mån.
Och jag ÄR snällare än jag då var.
 
Livet har nog gjort mig snällare och mer ödmjuk. 
På många sätt är det skönt att bli äldre.
Lugnare i själ och hjärta med en känsla hur jag vill leva och vara.
Och en känsla av att det som varit har varit, och nu e nu.
Jag har det bra, och är medveten om att pärlor bör vårdas 
Är otroligt tacksam för att livet själv har blivit så vänligt emot mig!
Och jordens dragningskraft och kroppens sugförmåga...
 
Blodhundar e ju rätt söta trots allt:-)
Johanna
 
 
 

Jordens dragningskraf...