0 Läs mer >>
 
Läst ut Marie Fredrikssons Kärleken till livet.
Som en bok för att förstå, få inblick i det svåra hon varit med om efter hjärntumörens uppkomst så är det en bra, intressant bok.
Den ger oss inblick i livet före- och efter sjukdomen och dess efterverkningar, i hennes liv och tankar före - och efter.
Det är en fin beskrivning av hennes man och deras relation, så skör men självklar trots allt.
 
Det är språket jag har lite svårt för.
En bok blir, i mina ögon, en bra bok om språket flyter och är vackert. 
Det är det inte här. 
Det är en berättelse, en tragisk sådan med strimmor av ljus och inblick i glamour och leda, fest och fans. Före. Och efter.
Den berättar det som säkert ska fram, om än på ett lite stolpigt sätt.
Men ibland vill en kanske mest ha berättelsen, och då fyller boken sin funktion.
 
Som människa och sångerska har jag alltid gillat Marie. För mig har hon varit en jordnära kvinna full av integritet, fuLL av magisk närvaro i sångerna som soloartist. Älskade hennes texter, och lyssnade mycket på dem när jag var yngre och hade det tungt. Hon var en drivkraft när jag lämnade kyrkan som ung och rotlös, rastlös och förvirrad. Min rekommendation är att lyssna in soloartisten Marie, och att kanske läsa boken om du vill veta lite mer om hennes resa i sjukdomen.
Om du vill ha böcker som berättar med fängslande, vackert språk så ska du hoppa över denna.
 
Kramar ❤️

Boken Kärleken

1 Läs mer >>
 
Ibland är bästa träningen när lusten inte finns.
Så otroligt opepp på träning efter lång dag men tjurigheten drog mig ändå till gymmet för ett väldigt bra pass så svetten rann. Tjoho vad skönt!!
 
Kommer hem till ett annorlunda hem, där det hänger tre nya tavlor. Eller konstverk kanske en säger. Jag är inte alls bevandrad i konstens värld men upptäcker att jag blir mer och mer intresserad när något lyckas väcka mitt intresse. 
Konst rör upp känslor, lugnar, ger hopp och glädje och allt där emellan. 
De som hänger här nu, för att vi ska känna efter, ger olika känslor. Och det betyder nåt, det en väljer att ha på väggarna. Det ger någon slags energi, och det är häftigt.
Spännande att få se dessa här, på våra väggar.
 
Kram ❤️

Rör upp.

2 Läs mer >>
 
Ikväll fick det bli avokadopizza efter jobb, kaffe med vän och sen en runda på ett galleri för att kolla in häftiga, potentiella verk till vårt älskade hem. En ynnest att få bli visad sådant som kan trigga min lust, min känsla på nåt sätt.
 
Det känns så surrealistiskt just nu.
Att njuta av vackra färger och solsken, av konst, vänner, musik, mat och allt som är liksom skönt samtidigt som hela världen darrar av oro pga maktgalna män som tror sig vara Gud.
Och på grund av högerextrema galningar som försöker ta över lite här och var.
Det känns ostadigt mest överallt, med kraftiga väderomslag, terror och hårda ord länder/ledare emellan och känslan jag har för det är inte särskilt god. Det är oroligt inombords.
 
Jag hoppas att jag har fel, att det kan vända och att förnuft och omtanke kan råda.
Att det goda liksom ska vinna, precis som i sagorna....
Försöker vara beredd på det värsta men hoppas på det bästa.
Det finns ju så mycket att se, göra, upptäcka och uppleva. Vår värld är fantastiskt vacker, och bara i närheten precis där vi står finns så mycket att ta in och att njuta av.
Min plan är att jag ska göra det länge än.
 
Kramar Johanna ❤️
 

Hoppas på det bästa.

2 Läs mer >>
 
 
En ovanlig helg på de flesta vis.
Vi har tillbringat fredag och lördag med vänner från England, ätit middag hemma, varit på hockey och pratat. Kul att höra att de är överväldigade av Sverige, både av människorna och naturen. Kul att höra hur de lever och har det till vardags, och kul att få öva på sin inte alltför fantastiska engelska:-).
Är ändå lite stolt över mig själv, då jag för 71/2 år sen inte ens ville beställa mat när mannen och jag var i väg. Jag tyckte det var genant och hade väldigt smått ord-förråd och mest av allt ett uselt självförtroende. 
Det har vuxit, och min inställning att det inte gör så jäkla mycket om det blir tokigt har nog bidragit allra mest. Det är roligt!
 
Idag har jag varit på högmässa i vår vackra Domkyrka, för första gången på fjorton år tror jag. Den kör jag är med i medverkar var fjärde söndag, och idag var det alltså dags att tillsammans med körer från pastoratet (körerna som är runtomkring) att sjunga. Cirka 140 sångare var vi, så det var en härlig känsla.
 
Var och en blir ju salig på sin egen tro, finns det ett uttryck som säger. Så är det nog.
Till svenska kyrkan får du gå utan att avge löften, eller utan att du behöver göra något alls. Det går fint att bara gå dit, tro vad en vill, avnjuta musiken och uppleva stillheten.
En ändå fin stund, tänker jag.
Är glad att jag tagit mig dit, och att jag har många roliga, lärorika sångtimmar framför mig.
 
Pratat med min älskade unge när jag gick en långrunda i ljuvligt höstväder. 
Skönt att stämma av lite, höra hennes röst. 
Händer mycket med musiken, och det är en fröjd att få följa. Unnar henne verkligen det bästa.
 
Önskar dig en fin söndag.
 
Kramar❤️
 

Ovanlig helg, salighe...

0 Läs mer >>
MEN VA FASEN???!!!
 
Jag har senaste veckan hört om två fall, här, i vår ganska lilla stad, där kvinnor blivit utsatta av män som inte förstår hur man ska vara människa. 
 
Och jag undrar, vad kan vi möta det med?
Vad kan vi göra åt att kvinnor inte kan gå ut efter mörkrets inbrott utan att vara beredda på det värsta?
 
Jag VILL INTE behöva vara rädd för att gå hem sent en kväll, jag vill kunna röra mig fritt i vårt fantastiska stad, i vårt land utan att misstänksamt snegla över axeln på vem det är som går bakom. 
Jag vill att alla väninnor och deras döttrar, mina ungar, ska kunna röra sig utan rädsla för påhopp, överfall, bilar som sakta kör upp bredvid en. 
 
HUR ska vi nå dit, det är frågan?
Införa obligatoriska självförsvarskurser i skolan, och erbjuda arbetsplatser detta, är ett sätt tänker jag för att faktiskt få lite mod, lite beredskap för egen del.
Men mer? Nätverk kanske? 
Där kvinnor kan kontakta varann via t.ex. Facebook när de ska gå hem och där då andra kan svara att de möter upp som sällskap.
Nåt slags socialt nätverk för kvinnor i alla åldrar.
 
Och givetvis fortsatta diskussioner i skolor, sociala medier, om allmänt vett och kvinnors och mäns (alltså människors) rättigheter och skyldigheter. Och att uppmuntra människor att ha civilkurage när de ser eller hör nåt som är väldigt dumt, att en säger ifrån även till vänner som inte alltid har känslan för hur en ska bete sig. 
 
Jag vet inte, min hjärna spinner igång och jag blir arg när jag tänker på det jag läst senaste dagarna och att det inte kan fortgå.
 
Någon som har en bra ide'?
 
Kram❤️
 
 
 

Nån bra ide....någon?

0 Läs mer >>
 
Idag är kraften tillbaka, om inte fullt så på god väg. Magen gör inte ont längre, och jag kan äta litegrann igen. Det är bra!
 
Jag har jobbat idag, och det är också bra!
Varit lite hit- och dit-jobb då jag varit överallt men jag har nog gjort det som varit viktigast ändå - ägnat en stund åt studenterna som kommit efter sommaruppehållet. 6 st sjuksköterske-studenter som i 5 v ska vara hos oss för praktik. Det är alltid roligt, omväxlande, spännande, utmanande och även jobbigt:-)
 
Hämtat beställd maxi-mat, och tog sen en promenad i solnedgång. Otroligt skönt ute, klar och hög luft och vackra färger. Såna här dagar är det lätt att överleva hösten även om jag skulle behövt ljusterapi-belysning på morgnar och kvällar. Just idag njöt jag till fullo av promenaden, efter att ha legat inne i 2 dygn. Så väldigt skönt att väcka liv i kroppen, få in frisk luft i lungorna och ljus i ögonen.
 
Snart sovdags efter en mysig stund vid köksön med lillbonus, över en kopp the. Små spännande samtal i all sin vardaglighet med lite glitterstänk som extra tillbehör.
 
Kram Joey ❤️

Lite glitterstänk.

0 Läs mer >>
 
Jag har precis lagt igen boken efter att ha läst ut den.
En väldigt bra bok om två parallella historier som vävs samman på ett fantastiskt sätt.
Det handlar dels om 17-åriga Molly, som kastats runt på 12 olika fosterhem och som till slut hamnar hos 91-åriga Viv.  
 
Även hon har i början av 30-talet valsats runt på olika fosterhem efter att hon som 9-åring förlorat sin familj på Irland.
Hon, tillsammans med tusentals andra föräldralösa barn, sätts på tåg till mellanvästern och auktioneras ut till familjer som arbetskraft.
Det är en verkligt hemsk väg hon går på, den lilla flickan som tvingas bli vuxen allt för tidigt. Hon får utstå mycket, som ibland nästan är för tungt att läsa om.
 
Boken är fylld av svärta, av sorg, rädsla, smuts, misär, hopplöshet men också av värme, omsorg, kärlek och hopp.
 
Läs den!
 
❤️

Boken De föräldralösa...

0 Läs mer >>
 
Ibland blir det inte som en tänkt sig.
Njöt av fantastiska kantareller igår kväll, smörstekta och gräddgojsade på rostad macka. Som jag tänkte mig, i smak och konsistens  enda tills min tråkiga ibs-mage började knorra.
 
Natten blev ganska sömnlös och illamåendet håller fortfarande i trots två mackor på hela dagen. Och vatten, ingefära- och citronvatten. 
Vet att svamp är hårdsmält och att jag ska ta det lugnt, men det är ju så gott....!
Straffar sig ibland, så dagen har varit långsam, trött och i vila istället för introduktion för 6 nya studenter...
Min kära kollega fick jobba för två således, så unnar henne verkligen en vilande kväll.
 
Snart dags för sängen efter tredje säsongen av Peaky Blinders idag. 
Behöver sova i kapp och bli pigg till morgondagens arbete och körövning.
 
God natt!
Kram ❤️

Sova ikapp.

0 Läs mer >>
 
Från soligt Stockholm till regn, sol, regn på vägen. Lite lätt skiftande väder på resan hem idag således, efter härlig helg med indisk mat, prat, kräftskiva, fest och skratt. Framför allt har jag fyllt på med min unge....så gott.
 
Tusse ville krypa in i mig när jag kom hem, var så galet kelen lille gossen. Kramade om och gick direkt till vallokalen för kyrkovalet.
Som alltid vid val känns det högtidligt.
Det var kö, så det kändes högtidligt ändå att så många ändå verkar rösta. Nu kan inte jag göra mer i alla fall, men jag har gjort vad jag kan.
 
Nu är det fåtölj, kaffe och katt ett tag till lill-bonus kommer hem. Lite käk får jag sno ihop, tänker jag. En tvätt ska tas om hand. 
Mycket mer än så blir det inte idag. 
Borde sjunga stämman till Psalmus Hungaricus som vi har att jobba med i kören.
Men, det får nog bli imorgon istället.
 
Kram ❤️ Johanna

Inte mycket mer än så...

0 Läs mer >>
 
 
 
I Stockholm hos brorsan och dottern.
Firade fredagkvällen på Shanti, en indisk bra restaurang på söder, med senare efterhäng hos Johan. 
 
Det värmer en mammas själ när hon träffar sin efterlängtade unge, och ser att hon är tillfreds och harmonisk med livet. Med sin kärlek. 
Det värmer definitivt en mammas själ när kärleken dottern har är en fin, och varm människa. 
Det värmer att få sitta ner, diskutera kyrkoval, musik, livsval och annat smått & gott. 
Min själ får påfyllnad. 
 
Sovit gott i natt, och har vaknat upp till papegojan Edith o brorsan. 
Kaffe o frukost, och nu frallbak och pajfix till kvällens kräftskiva med ett gäng kompisar.
 
Solen skiner!
Definitivt ska det bli en promenad i solsken senare! Ljuvligt!
 
Kramar Joey ❤️

Värmer en mammas själ...

0 Läs mer >>
 
En indisk familj flyttar till London och öppnar restaurang i ett kvarter som liksom styrs av en fransk kock som inte ser utlänningarna som en välkommen krydda i livet. 
Det är spänningar, och bråk och till slut en slags respekt och välvilja då sonen i indiska familjen visar talang i matlagning. 
Det är en varm historia om kärva relationer till värme, om en bullrig familj kontra strikt franskt kök och människors stramhet.
 
Om en gillar mat, dofter, färger och kreativitet i köket så gillas boken En fransk curry.
Och om en roas av relationer.
När jag läste så upplevde jag dofterna, hackandet, skärandet, skramlandet och jag njöt. 
Blev sugen på att ställa mig i köket med härliga råvaror och försöka skapa god, väldoftande mat.
 
En god bok, så att säga.
 
Kram Johanna ❤️
 

Boken En fransk curry...

1 Läs mer >>
 
Det ger energi.
Lust.
Glädje.
Tankar, nya tankar.
En möjlighet att få ventilera.
Bolla.
 
Ett givande och tagande.
Att finnas, att lyssna.
Bli lyssnad till.
Utbyta tankar och idéer
Stötta och utmana.
 
Att våga va naken.
Visa insidan.
Både fint och fult.
 
Det är stort.
Att ha förmånen att ha den.
Vänskapen.
 
❤️
 

Det är stort.

0 Läs mer >>
 
 
Efter fullspäckad dag var det skönt att i öronen plugga in headset med Levellers på skön volym, svettas som en tok och köra hårt. Liksom rensa hjärna och kropp efter dagen, få in positiv energi. 
Sitter nu i älsklingsfåtöljen, har precis klickat i matbeställning på ica som ska hämtas på torsdag...
väldigt skönt när tiden tycks krympt och orken inte riktigt finns att etfer jobb ta kundvagnen och springa runt i matbutiken. En fantastiskt skön service när en vill lägga tiden på annat.
 
Sitter nu i fåtöljen och bloggar, väntar på katten som gått runt fåtöljen ett tag ska hoppa upp och radera det jag just skrivit. Än så länge går det bra, även om han är duktigt sugen på kel. Han ska få det. Kel.
 
Kollar på Idol o tänker att många där inte borde vara där. För att de skulle må bättre någon annanstans. Självklart ska en göra massa saker som en bara tycker är kul just av anledningen att det är kul, för att berika livet. Men det ger kanske mer djup, mer glädje att hitta sin potential, sitt uttryckssätt, sin inre kärna och utgå ifrån den, utveckla den.
Alla kan inte bli idoler, ska nog inte bli idoler.
Varje människa behöver hitta sitt inre, sin lust och sin strävan i att bli sitt bästa jag.
Skulle alla bli idoler skulle världen bli rätt tunn.
Jag sitter här och tycker synd om dessa unga människor, och jag önskar att de som inte går vidare där verkligen lyckas med att hitta sitt bästa jag på andra sätt.
 
Kram Johanna ♥
 

Tankar från fåtöljen.

0 Läs mer >>
 
 
 
 
 
 
Gårdagen tillbringade vi på fängelset där Padraic Pearse och hans ledare för rebellerna satt och dödades 1916. En inblick i ett tämligen hårt, kallt och vidrigt liv där barn, kvinnor och män blandades för enkla förseelser som stöld av frukt från grannens trädgård till mördare. 
Vi var förbi postkontoret där Pearse höll sitt frigör-Irland-tal.
 
På eftermiddagen gick mannen och jag till ett fantastiskt café (en Seine) med live jazzmusik och gott kaffe. 
 
Vi bevittnade en spektakulär och oooootroligt högljudd konsert med Flogging Molly, ett keltisk punkfolkmusikband. En upplevelse när öronpluggarna var på plats, med högst energiska bandmedlemmar....ja, jisses vilken grej. Tacka vet jag äkta irländskt sväng på pubarna som vi varit på!
 
Vi har haft en otroligt bra resa.
Irland var som jag tänkte mig, så grönt och så mysigt, vackert och härligt som jag tänkte.
 
Dags för hemfärd och arbete efter goda dagar.
 
puss!
joey ❤️

Tack Irland, dags för...

1 Läs mer >>
 
 
 
 
 
 
Från Galway till Dublin, kustvägen, var en mäktig upplevelse! Underskön natur, nästan sagolikt med vidderna, kullarna, fåren och korna. 
Mysiga små pubar mitt i ingenstans, där gott vin serveras och den godaste fish and chips jag nånsin ätit. 
 
För länge sen gjorde jag en regression, som en djup meditation när du går tillbaka till tidigare liv. I den fann jag mig leva som man på Irland i ett stenhus, ensam. Jag dog när jag var ute och red, och föll så illa att jag landade med huvudet på en sten. Vem vet...? 
Kanske var det så. Kanske har vi alla levt andra liv, någon annanstans. Jag tror ju inte att döden är slutet på livet, tror att vi på något sätt intar en annan skepnad i någon mån. En får väl se vad som händer, tids nog. Jag har inte bråttom dit!
 
Dagen idag så ska vi kolla in postkontoret i Dublin, där påskupproret skedde 1916 av ledaren Padraic Pearse (vars namn vi tog till bandnamn för vårt irländska band för sisådär 25 år sen). Serien Rebellion på Netflix berättar om försöket att få Irland fritt, på ett spännande och tämligen brutalt sätt. Rekommenderas!
 
 
 
Senaste boken jag nu läst är När andetagen blir till luft.
Om en neurokirurg som är på väg uppåt i sin karriär, som arbetar mycket, har en hustru och som planerar för allt som ska ske när alla studier är avslutade. De hinner få sin lilla dotter, innan döden knackar på. Han är döende i hjärntumör med en kropp full av metastaser, när dottern kommer. En grym bok, ganska krasst och osentimentalt skriven som griper tag. När det oundvikliga störtar över oss, det känns.
Nu läser jag En fransk curry- långt ifrån denna nyss lästa biografi, som fick avslutas av hustrun.
 
Nu ligger dagen och väntar.
 
kram❤️

Fantastiska vyer, pås...

1 Läs mer >>
 
 
Till Galway från Dublin till underbart hotell och ljuvlig mat, irländsk folkmusik och irish coffe på samma dag! 
Kommer att somna mätt och lagom slut snart efter lång resdag och skön slutkläm med goa människor, intryck och tin whistle i öronen. 
 
Imorgon småvägar genom Irland, nära kossor och får tillbaka till Dublin för några dagars upplevelser. 
 
Redan nu känner jag att detta land vill jag upptäcka mer av, åka runt i längre, se mer. 
Som i England är här vänliga människor och en artighet som jag verkligen uppskattar. 
 
Men nu; godnatt!
 
kram Johanna ❤️

Irish coffe o folkmus...