0 Läs mer >>
 
 
Det är kreativt och glädjande, mycket diskussioner och samtal, små inblickar i livet, vad som händer med vänner, musik, efter plugg...så glad för det. Att få va lite delaktig i tankar, känslor och aktiviteter.
En skön förmiddag med bullbak. Vilket nog det är invigning för i detta hus, faktiskt. Jag har bakat annat men inte kanelbullar på två år. Frekvensen är tämligen låg således men bullarna blev, trots det, tack vare gott samarbete - fantastiskt goda:-) 
 
Älggrytan blev för övrigt också riktigt bra!
Hade en ritual medan jag skar den fina köttbiten, tackade älgen för det den gav. Kändes bra.
 
Sett reprisen på Så mycket bättre idag.
Ett program som jag fascineras av. Att de varje gång får ihop sån bra blandning på folk. Att de lyckas göra ett program med så mycket värme...älskar det! Vill varmt rekommendera er att lyssna på Freddie Wadlings alla plattor, om ni inte redan gjort det. En säregen pipa med fantastisk känsla, som etsar sig fast.
 
Kram ❤️

Bullbak o Wadling.

0 Läs mer >>
 
Vackra löv på vårt glastak upp från garaget.
Ser ut som röda, stora spindlar nästan - fast snygga liksom.
Vackert mot blå himmel.
Och lite sol denna dag, som började som en stor dusch från himmelen.
En mörk, fetblöt dusch. Åter var jag nöjd med min röda regnjacka, som är så stor att den funkar över andra jackor.
Mycket praktiskt. Och glatt. I sin färgprakt. 
 
Något som är glatt idag, är att min älskade unge ska hem från Stockholm till sin barndomsstad och till sin lilla mamma. Har tyckt att livet rullar på, vi har kontakt via sms nästan varje dag, skajpar (ja, det är min försvenskade stavning av skype - vet liksom inte hur en skriver det som verb)...då håller jag liksom längtan en liten bit bort. Även om jag förmodligen hade skrumpnat ihop utan den kontakten
Så nu, senaste dagarna, och idag - så pirrar det längt inom hela mig.
Jesus vad jag längtar efter min fina, vackra unge!!! Har varnat henne för lång kram. Och puss på tinningen.
I en vecka får jag ha henne här denna gång, och det ska bli gott att samla på sig lite Fridis helt enkelt.
 
Älggrytan har puttrat klart.
Premiär för mig, att laga älggryta. Det doftar fantastiskt, och den ska det bjudas på när mor och far kommer efter premiär av Klas Klättermus med lillbonusen. Halloumi- och morotsbiffar med chiliflakes och hommus blir det till Frida, och pressad potatis. Om den inte är så otäck, den där hitte-på-grytan så att vi måste gå och köpa pizza. Vem vet:-)?
 
Pöss och god fredag!
 
/Johanna ♥

Glatt idag.

0 Läs mer >>
 
Just nu så otroligt mätt, efter en god pizza med pumpa och pumpakräm på Massimo, chokladsorbet och ett glas rödtjut...
imorgon vet jag inte om jag  ens orkar två knäcke med avokado till frulle...kanske blir en slät kopp kaffe för att vakan upp:-)
Tackat av två kollegor som bytt jobb, 23 fina arbetskamrater tillsammans som ätit, druckit och pratat. Mysigt!
 
Tänkte jag skulle se dokumentären Jag är muslim, som gick ikväll. Får ta den på play sen. Intressant och höra vanliga människor berätta om sin tro ibland, och bra ändå tänker jag för att vidga människors perspektiv en smula även om en är hur otroende som helst. 
Och jag är ju typ otroende på det som är viss sorts inriktad, likriktad, ofta inskränkt, religion. När det blir nåt som en gömmer sig bakom, hårt argumenterar för och utan minsta nyans benhårt tror på...det har jag väldigt svårt för men tycker att det är intressant att höra om. 
Blir förundrad hur en kan lägga livet i någon osynlig, högst obevisbar företeelse. 
Jag ska se programmet. Helt enkelt.
 
Nu ska jag lägga mig i ryggläge, mätt med paltkoma, och läsa om Isons uppväxt.
 
Pussens ❤️

Paltkoma och utan nya...

0 Läs mer >>
 
Jag älskar belysningen i vår trädgård.
Det ger liksom värme, hopp och mys både i sen sommarkväll, i begynnande vår och nu i mörk-mörker...så mörkt det liksom kan bli utan dessa fantastiska ljusgivare.
Idag hängde regnet tungt, dropparna var stora som glödlampor och mörkret var oerhört kompakt. Då såg jag emot vår fina, lilla trädgård och blev glad. Kl 06:40, mitt i mörkret blev jag så glad över detta ljus!
 
Träningsvärken har smugit sig på allt eftersom under dagen. Tur att jag lade mig på spikmatta igår kväll, som i förebyggande. Det var onekligen bra på många plan, den där självförsvarskursen. 
Gick till gymmet efter jobbet, tänkte att cirkulation i systemet gör det bättre till imorgon. Vi får väl se:-)
 
Suttit en stund och läst.
Ensam i Berlin slutläst, den var så bra! Stark. 
Började läsa ny bok nu, om Ison (ni vet rapparen från så mycket bättre). Om hans uppväxt i New York. Ser jag fram emot att läsa.
 
Kram Johanna ❤️

Ljus i mörkret.

0 Läs mer >>
 
Gick långt utanför min comfort zone idag.
Förvånad över mig själv, att jag genast när jag såg annonsen meddelade svägerskan om det och så anmälde oss båda. Min grej är inte att ha fysiska övningar ihop med andra, som regel, utan mer att söka sig till träning i stilla lokal helst utan en käft mer än jag själv. Och musiken. Och ja, det är fantastiskt skönt.
Men grejen att vara 273 kvinnor i samma lokal, utöva självförsvarstekniker, skrika och slå för att få ner en potentiell gris (läs: felskapad manshjärna) som vill oss ont - det passade mig också. 
Glömde andra människor, hade fokus på tekniken och på min kära svägerska som skulle hålla mitsen (kudden som slagen och sparkarna skulle rikta sig emot), och ge järnet. Så otroligt bra instruktörer, som peppade på ett bra sätt, som lät oss känna allvaret i stunden.
Är glad att jag tog mig utanför den zonen idag, och gav mig iväg. Blir sugen på merträning, för att få in lite mer i ryggmärgen om det händer otrevligheter. Att få in avgrundsvrålet i magen, och just självklarheten  i att inte tveka. 
En förbaskat nyttig eftermiddag som gav mersmak. 
 
Annars är det liksom en riktig söndag idag, efter festligheter igår då vi firade en 60-åring, och de nyinflyttade nysvenskarna - så himla mysigt med god polsk, traditionell mat, vodka (of course) och rödtjut i ansenlig mängd, gosande med bäse och såååå söt liten fransk bulldog som stal mitt hjärta fullständigt.
 
En söndag med matinköp, kursen i självförsvar och så en fika med bonussonen som är hemma från sin folkhögskola i helgen. Snart dags för fiskgrytetillverkning och lite jazz i systemet, sen är denna söndag sedd som avslutad. 
 
Kram i regnet.
 
Joey♥
 
 
 

Utanför min comfort z...

0 Läs mer >>
 
Längtar till kvällen, får känsla av högtidlighet när årets Så mycket bättre drar igång. Gillar verkligen det, att få vara en liten del i artisternas, konstnärernas liv när de berättar om sin musik och sig själva. Tolkningar av varandras musik är alltid spännande. Freddie Wadling är med i inspelade versioner av sina tolkningar, bara det förgyller ju! Ska sitta med ett glas rödtjut och njuta av livet, i min goa fåtölj.
 
Lördagsfikat med mina föräldrar, som traditionen bjuder. Det händer inte varje lördag men ofta, och det är fina stunder tycker jag.
Värt att ta vara på, mysigt att få vara en del i deras liv och ha dem som en naturlig del i mitt. 
Utan dem hade mitt liv många gånger varit tyngre, de har verkligen funnits där i vått och torrt. Tack!
Höjden av lyx, och nåt som är ganska typiskt min mamma, var när jag igår kom hem och fann en påse på dörren: med nybakade kanelbullar! 
Så ljuvligt gott!
 
Snart dags för kalajs.
För att fira vännen, hustomten och "vår snickare" som fyller år samt för att fira att hans son och fru med liten son hittat sitt hus här i Sverige. Så mysigt att få vara en del i det.
 
Kram och fin lördag!
Joey❤️

Högtidligt.

0 Läs mer >>
 
Vissa saker är svårare än andra.
De ligger där och liksom fnular till det lite, tar energi och rullar runt varv efter varv.
Till slut löser det sig men innan det är löst funderar en vad, när, hur och varför några gånger.
Försöker bli klok.
Beslut kan inte alltid tas omedelbart, utan de måste växa fram.
Efter gemensam grubbling, reflektion och fundering så kan det sedan mynna ut i något som blir bra.
En vill ju att det ska bli bra, och att tips ska kunna ges med tydlighet, för att höja och leda vidare.
För att någon ska finna drivet, trådarna som måste till för att drivet ska komma, och takten som gör att dagen kan knytas ihop i rimlig tid.
Helhetbilden av det som är vårt uppdrag, den måste finnas. 
En kan ju bara förmedla, ge exempel på situationer och försöker väcka tankar.
Resten är upp till mottagaren.
Bollen får jag kasta men om ingen tar emot den så kan jag liksom inte göra så mycket mer.
Även om jag vill. Gränsen måste dras, för mig, och av mig. 
 
Just nu är gränsen nådd för dagens arbete.
Det var i alla fall ett hyfsat lätt beslut.
 
Joey ♥

Hyfsat lätt.

0 Läs mer >>
 
Det doftade verkligen höst.
Kall, fuktig, av färger vacker, höst. 
Blev så vemodig trots det vackra.
Trots den sköna luften.
 
Allt går på sparlåga på något sätt,
känns som att även jag gör det när jag går ut. 
Blir påverkad av naturens nedstängning.
Nedstämning.
Tappar liksom löv även jag.
 
Kanske skulle vi gå i ide på hösten och vintern, även vi?
Jobba mindre den mörka årstiden eftersom farten avtar av sig själv. 
Som det är skapt med jobb i vår del av världen får en tvinga sig att gasa, att driva trots att
hela kroppen skriker efter avveckling och vila.
 
Vi går emot oss själva ganska ofta.
Kör på, trots signaler på förändring. 
Som ett virus. 
Egentligen är det ju konstigt.
Den där farten, och att det drivet är mer regel än undantag.
 
Ibland är det värt att fundera över.
 
❤️

Nedstämning.

0 Läs mer >>
 
Att landa på britsen med lugn, avslappnande musik.
Goa händer som hjälper musklerna till liv efter några månaders uppehåll - det är verkligen skönt.
Direkt efter jobbet, en liksom lagom syssla...
Bara ta emot. Småprata. Oja sig lite när det känns över vissa muskler. Sen hem, dricka mycket vatten, värmedyna på nacke och axlar för att lindra eventuella efterverkningar. 
 
Nu blir det en stunds bok.
Ensam i Berlin, så bra. 
Sån geist, sånt mod. 
Och idel feghet, rädsla och fruktan som gör att människor gör de mest hemska saker.
Mycket läsvärd.
 
Önskar dig en god afton.
 
Joey ♥

En liksom lagom syssl...

0 Läs mer >>
 
 
Med mycket kläder på sig var promenaden skön runt Växjöhavet igår kväll-
Svägerskan och jag gick runt sjön, som igår var nästan tom på människor. 
Kanske var det blåsten. Eller mörkret.
Kanske var det rädslan för att stöta på den, som det verkar, nya trenden idiot-clown på sin runda....?
Vad är det ens för människor som gör så? 
Som är ute efter att skrämma vettet av folk, och kanske faktiskt ha på sitt samvete att någon aldrig mer tar sig ut efter mörkrets inbottt- livrädd för vad som väntar där bakom buskarna. Eller ännu värre - att någon faktiskt får en hjärtinfarkt p.g.a. stressen.
Vet inte hur jag skulle reagera själv. När jag tänker på det blir jag bara så ARG! Jävla idioter som inte har nåt vettigare att fördriva tiden med. Ska en behöva promenera med ett basebollträ eller annat föremål för att känna sig någorlunda säker? Fy fan, säger jag. Så lågt.
 
Varit och tränat ett rejält svettopass på gymmet i morse, så himla skönt och så bra för själen.
Välbefinnandet ökar, livet känns liksom lättare att hantera med det som kommer i dess väg.
Det där drabbande livet, som kommer lite då och då när en minst anar det liksom.
Som en aldrig riktigt är förberedd på, men ändå vet kommer med viss regelbundenhet. 
På nåt sätt, och med olika styrka. 
Nu verkar det dock vara lugnt med lilla mammsen - gott så!
 
Nu ätit god soppa som jag gjorde igår, taget från Smp i lördagstidningen. 
Bytte dock ut mjölk mot grädde, vetemjöl mot bovetemjöl, och hade ingen färsk timjan så det fick bli torkad, plus att jag hade i en dos gurkmeja för att få till färgen lite roligare:-) - riktigt god soppa! Älskar soppa så här på hösten, perfekt lunch eller kvällsmat som inte ger en paltkoma vilket är skönt.
 
Strukit. Kan vara det tråkigaste jag vet.
Men med listan på Drömmusikalerna på Spotify gick det fint.
Så jäkla bra musik det finns, Rent gillar jag - alltså soundtracket från musikalen Rent - fantastisk musik. 
Nu har jag min Motown-lista - den går inte heller av för hackor...mmmm! Kom an katten, det svänger!
 
Tanken är nu en lugn dag, med kaffebesök, läsning och lyssning på musik.
Ska försöka ge mig på en runda meditation, vilket var längesen. 
Behöver grunda mig lite, då det varit och är lite mycket som upptar tankarna just nu.
 
Ha en fin söndag!
 
Kramen Johanna ♥
 

Kom an katten.

0 Läs mer >>
 
 
En bra fredag.
Mamma släpptes ut från sjukhuset.
Mer stabilt blodtryck, proverna ok, och väldigt sugen på hemgång.
Tabletterna verkar funka, så nu är det återhämtning och uppbyggande av förlorad kondis som gäller.
Och med förhoppning om hållbar hälsa.
Inköp av köksblommor och balkongblommor, fix med dukar och ljus.
Musik.
Ett glas rödtjut igår kväll, med Narcos på Netflix. 
Läsning.
 
Lördagen går i samma mood som igår,
Med sovmorgon. Långkaffe. Promenad. Kaffe på stan med paranteserna.
Inköp av fina skinnvantar till dottern på höstmarknaden.
Samtal med densamma. 
Längtan.
En väldig längtan efter de små samtalen, thestunderna.
Att se varann, vara nära varann.
Stämma av läget, se nyanserna.
Finnas till hands.
Jag gör det ändå, såklart. Finns till hands.
Men ni vet, det där nära. 
En ny tid, för oss båda, efter att ha levt länge ihop.
Nära ihop.
Det tar nog tid att vänja sig, att vänja sig att inte vara så nära fysiskt även om hon är ständigt närvarande i mitt sinne. 
 
Solen skiner.
Blåsten isar i själen när en går ut trots ylletröja.
Dags för vinterkläder snart.
 
Dammsugaren och svabben har gått varm.
Svante Thuresson har gjort det lättare.
Allt är lättare till musik.
 
Så även längtan.
 
Kram Johanna ♥
 
 

Så även längtan.

0 Läs mer >>
 
Jag tog mig en ledig fredag.
Sovmorgon. Läsmorgon. Sen dusch, sen frukost. Andrakaffe, tidningsläsning och bloggförändringar.
Musik. Freddie Wadling...vilken fantastisk låt- och textskrivare denna man var. Det är synd om världen och de människor som inte fått veta vem han var, att han inte fick chans att visa upp sig i Så mycket bättre. Hade sett fram emot det. Min ungdomsidol som frontfigur och sångare i Cortex - ett grymt punkband på sin tid. Och som håller än, spana in på Spotify vettja! Så mycket härligt 80-tal, med mitt pentade fluffiga sprayade hår, mina blåsminkade ögon...vilken syn!
 
Längtar efter min älskade unge så det värker.
Glad att hon i helgen har finbesök av bästavännen från hemstaden! 
Får se fram emot höstlovet, kaffestunden på morgonen och P1 på. Tantstunderna som jag liksom har när hon kommer hem. Fick vacker bild från skolfototagning igår, underbart tycker jag. Har den i mobilen - bara att titta på och liksom älska. 
 
Tänkte ta mig en promenad. Just nu har jag mina nya kängor på mig, ska liksom gå in de tänkte jag (görs ju jättebra sittande vid datorn eller. Inte). Vagabond igen, som sitter som en smäck på min fot. Hade alltid vagabonds lågskor i slutet av 90-talet, som nu slutat tillverkas. Väldigt tråkigt. De var i Dr Martens-stil och det gillar jag. De här är nättare över foten men ändå med grövre sula, och därmed inte gulliga. Klarar inte av det gulliga riktigt. I så fall i kombination med nåt fräckare, men nej, jag kan inte vara liksom gullig. 
 
Nu får det bli en promenix i soligt höstväder, med låtlistan Bubblegum i öronen - 50-60-talslåtar som en blir glad av och sen en stunds målande!
 
Ha en fin fredag!
Kram Joey ♥
 
 
 

Ledig fredag, bubbleg...

0 Läs mer >>
 
 
 Ibland blir en glad för så lite.
Som att bli mött av en fin lapp vid kaffetermosen på jobbet klockan 06:50 denna mörka månad. En liten handling full av omtanke!
Då tänker jag att det ju är så skönt att bli glad för lite, för då blir en glad väldigt ofta:-)
 
Fick ett fint mess av sambon i tisdags, om han fick bjuda på mat. Och ja- det fick han ju. Gick till Umami monkeys och åt god halloumiburgare och ett glas rödtjut...så mysigt. Dessutom fick jag se deras coola toavägg. Bara det!
 
Lilla mamma är kvar på medicinavdelningen pga sitt höga blodtryck men idag finns det hopp. Hoppas verkligen att det kan hålla sig stabilt så att hon får lugn och ro. Kul är att höra att hon är otroligt nöjd m personalen, som har så fint bemötande och sånt tålamod. Imorgon hoppas vi att hon får komma hem.
 
Och idag får Bob Dylan nobelpris i litteratur:-)
 
Kram ❤️ Johanna
 
 

Glad för lite.

0 Läs mer >>
 
 
Jag tackar gud för Skype:-)!
Så jäkla bra att få både prata och framför allt se den en pratar med - i det här fallet min fina unge.
Ibland behöver en liksom SE. För att ana skiftningar, se miner, ansiktsuttryck, ögon. 
Känns nästan som om jag kan klappa hennes kind och pussa hennes tinning. 
Längtar otroligt mycket efter henne just nu, önskar att hon var nära. Dock tacksam att kunna ha en dator till henne så att vi kan hålla kontakten på det sättet. Det är det bästa just nu.
 
Så vuxen.
Vi hade båda tvätt i maskinen, vi fixade båda käk medan vi snackade. Hon är en ung vuxen som klarar sig fantastiskt bra i sitt liksom egna hem, där hon sköter sig helt själv.  
Nu är nog tvätten upphängd både i Stockholm och här. Maten intagen. Bordet avtorkat.
Livets förändring är helt naturlig och ändå så konstig!
 
❤️
Kram Joey

Tackar gud för Skype:...

0 Läs mer >>
 
Min ludne lille kille är extremt kelsjuk.
När jag stod och gjorde kaffe reste han sig på bakbenen och sträckte sig upp mot mitt lår tills jag lyfte upp honom. Så nöjd så.
Lika sur blev han när jag la honom tillrätta ensam i fåtöljen för att passa på att ta en sjö-promenad innan dags för nytt regn.
Nu spinner han dock högt i mitt knä igen:-)
 
Vivian Buczek för dig som gillar jazz, kan rekommenderas. Riktigt begåvad med skön pipa. Dessutom rolig att titta på live då hon har högenergi på scen. 
 
Solen bryter igenom duggregnets blågrå moln.
Ändå rätt vackert ljus som gör att löven skimrar med alla sina färger. Skönt ute, friskt men mindre blåsigt än igår. Livsandarna vaknar av promenad och samtal med min käre far. Lyxigt att kunna ha honom som promenadsällskap!
 
Ha en fin söndag!
 
/Johanna ❤️

Livsandarna.

0 Läs mer >>
 
 
 
Efter träning och dusch åkte käre lille far och jag till Toftastrand och avnjöt gott kaffe med tillbehör. Satt där och pratade, om hur mycket som händer i livet. Både där jag är nu, liksom mitt i livet, och där han är, liksom mer i den dalande delen av livet fastän det förhoppningsvis ska finnas många år kvar att suga ur det bästa av!
 
Mitt i livet händer mycket, en hör det från flera håll. En ny slags livskris, hormonellt styrd till viss del men också i ett skede där 2/3 av livet ligger bakom, där tankar på vad en åstadkommit och hädanefter vill åstadkomma, finns. En står och väger med ena benet på land och det andra i luften. Osäker på vart stegen vill. Som skapar oro. Ångest. Livsval.
Min mitt i livet-känsla är rätt bra. Jag har det liksom rätt bra, har bytt jobb med nya utmaningar, bor fantastiskt, har en fin man...
försöker ta vara på glittret som finns.
 
Flera rundor mellan hemmet och akuten har det nu blivit för lilla mammsen. Högt blodtryck, låga salter, trötthet och obehag. Nu äntligen blev hon inlagd för uppföljning och utprovning av ny medicin, för att försöka skapa nåt varaktigt. 
Håller tummarna och tänker på stjärnorna att det ska bli bättre. Hållbart. 
 
Nu ska jag ta det lugnt.
Läsa Ensam i Berlin.
Bli varm av katten.
Dricka ingefära- o citronvatten.
Ha lördageftermiddag.
 
❤️
Joey
 
 

Mitt i livet.