Vacker kväll! Kram
Vacker kväll! Kram
Ledig dag, väääääldigt härligt så här en vardag.
Långmorgon, låg och läste 1½ timma medan dottern snusade gott.
Ägg & baconfrulle innan shopping på stan där cykelhjälm skulle inhandlas till dottern (jo, vi hittade en!) samt lite rea- och ickereaköp på några tröjor och leggings till lilldamen.
Hon är just nu i baktagen.
Min lillstora älskelse alltså.
Improvisation med crunchy och blockchoklad...oj, oj, oj så gott!
GI? Nja, knappast va!!!
Om jag dricker en satans massa kaffe så kanske det ändå blir bra, det sägs vara bra för förbränningen....;-)
Jag tror att det skulle kategoriseras som att ljuga för sig själv...
Ska packa ihop lite pryttlar inför umgänge med mannen i mitt liv och hans bönor.
Och låtsas att det är lördag, för det får vara min lördag idag när jag jobbar fre-ti.
Går ju bra det också!
Faktum är att det är välidgt kul att vara igång att jobba igen.
Det är skönt att vara ledig i lunket, men det är också ett väldigt inspirerande jobb jag har!
Just nu jobbar jag som syrra, studenterna är få så här års nämligen!
Pöss och kram och God helg!
Johanna
Ledigt & Gott
Att få komma hem efter jobbet till sitt hem, solen skiner, och balkongen hälsar en välkommen....
det är väldigt skönt!
Är vädret tillåtande slutar min dag från jobb oftast där, kan sitta ner och läsa lite eller bara sitta och blunda en stund. Bara va.
Rogivande och livgivande.
Ikväll har vi åter använt den för att grilla, dotera och jag.
Inte heller dumt! Hemgjorda burgare, och Fridis var hög som ett höghus!!
Förstår inte hur stor i munnen hon egentligen är....?!
Nu blir det kaffe och film; En blomma i Afrikas öken.
Japp, jag har det bra.
Jag är priviligierad.
Kanske mest för att jag kan njuta av det jag har...?
Det är nog mest det som det handlar om.
Fånga ögonblicket, gör det bästa som går just då.
Som besöket av min Prins och hans små bönor på jobbet idag.
Det gjorde min dag, blev glad i hela själen.
Tack!!
Pussens <3
Johanna
Priviligierad
Vaknar kvart i 4 av att jag är helt blöt av svett.
Har drömt.
Om vanvettet.
Om de stackars anhöriga som tvingats motta vidriga besked och om de som flytt i panik och sett hemska saker hända.
I verkligheten.
Inte på film.
Det är verkligen verkligheten då och där.
Ut åkte många ungdomar för att umgås och ha trevligt, samlade kring den ideologiska tanke de ville kämpa för.
Och allt slutar på detta sätt.
Till råga på allt är mannen utklädd till polis.
Så förtroendeingivande och kallblodigt beräknande som helst.
Tänk att som förälder få höra talas om det som händer och vara den som tvingas motta beskedet om att deras son eller dotter ej längre finns i livet.
Det gör fysiskt ont när jag tänker på det.
Det är så fel, fel, FEL!!!!
Mina tankar går till er.
Nej, jag kan inte förstå hur det känns - det är nog sånt varje förälder skjuter bort när tanken drabbar oss ibland- men det gör fysiskt ont när jag tänker på hur det måste kännas.
Det är sånt som inte får hända.
Det är för grymt.
Och på det sätt det hänt är inte greppbart.
Må kärlek i massor omsluta er.
Mitt i all overklighet som är.
/J
Vanvett
I morgon kommer min bästaste unge hem!
Två veckor har hon varit i Gbg.
Låååång tid är det!
Kanske särskilt för en mamma som är van att vara ifrån henne högst 1 vecka i taget, och de allra flesta gångerna endast fre kväll - sö kväll varannan helg...
Men vi har överlevt båda två:-)
Välkommen hem Fridisen, du kommer att få värsta fetekramen när du kommer♥!!
Love!
Pöss!
Äntligen!
Sagan om Ringen del II (äntligen ser jag dessa, som liksom aldrig blivit av!), en kopp kaffe och en dessert bestående av några jordgubbar, hackad mörk 70 % choklad samt en klick kesella vanilj.
Mmmmmmums!
Jo, det är också en dessert med icke så högt GI.
Mår bra av det, av GI alltså. Min kropp och min hjärna mår bra av det.
Har inga kilon jag måste slänga bort, men jag trivs med maten (får ju äta allt det goda - ni vet, sovel och godsaker:-) och jag vill gärna hålla så länge det går, och även behålla kroppen i den mån det går och därtill trivas.
Det är nog det viktigaste för att må bra.
Att trivas med sig själv, den man är.
Det är svårt att trivas med andra om man inte trivs med sig själv.
Kram och Kaffeskål till er!
Johanna
Kaffe & GI-dessert
Gud Fader som i himmelen bor, kanske vill ha det så..."
En sång som dök upp i mitt i dag grubblande lilla huvud.
Om orättvisan i världen, i livet.
Något som jag för övrigt också säger, bland annat till min dotter eller till vänner som beklagar sig över att andra har det så mycket bättre...att "livet är orättvist".
Och det är ju så.
Rättvisa - vad är egentligen det?
Är det att alla människor har precis lika mycket?
Lika mycket mat, prylar, kläder, lika dana jobb, lika lön....?
Rimmar kanske inte heller så bra?
Lön ska ges efter prestation och efter utbildning, efter engagemang osv enligt mitt sätt att se.
Självklart borde vara att det ges lika lön för lika arbete kvinna/man emellan, att det är prestation och utbildning som avgör - inte om du är man eller kvinna.
Att vissa länder låter sina medmänniskor gå i pension vid 40 års ålder gör kanske att landets ekonomi går i stöpet, liksom att kvinnor inte alls jobbar utan går hemma istället....?
En balans vore nog det bästa, att valet är fritt men att alla på nåt sätt behöver bidra för att vi i detta underbara land ska få bibehålla vår välfärd ( i stort är det ett välfärdsland, även om det finns många brister - jag vet!) är nog ganska ofrånkomligt.
Men det finns grym orättvisa.
Med enorm fattigdom och svält, krig och terror. Som kommer allt närmre efter senaste dagarnas händelser.
Jag tror inte på gud, därmed inte heller att han tycker att det skulle vara så.
Jag tror nog mer på slumpen, ödet - det råkade bli så.
Förutsättningarna är grymt olika, utbildning av folket galet ojämnt fördelade.
Jag tror på att bokstäver är ett nödvändigt redskap för att skaffa sig kunskap om utveckling, problemlösning, förmåga att jämföra sig med andra för att själv bättra på sina kunskaper, och jag tror att alla - både kvinnor och män, världen över, skulle kunna bidra till ett bra mycket rättvisare samhälle om alla gavs förutsättningarna.
I det lilla perspektivet, när man pratar orättvisor tänker jag på när barn säger att saker är så orättvisa, att alla andra får osv. Och ja - det är då ganska lätt att faktiskt säga: Livet är orättvist, gumman.
En annan gång kanske det blir din tur.
Rättvisa är nog också det att vi alla har fått förutsättningarna att hantera det som sker.
Det gör vi, som vi vet, väldigt olika.
Vi har olika tankesätt, verktyg för att ta oss igenom svårigheter och motgångar.
Men i det fallet är det inte särskilt orättvist, tror jag.
Inom oss tror jag att vi alla är kapabla att hantera det som sker, ibland av oss själva och ibland med god hjälp från proffs och vanliga, hederliga medmänniskor.
Det som är orättvist är att det ibland händer galna saker utan förberedelse, att sorgliga saker händer i en alltför strid ström och vi som människor kan inte göra nåt annat än att förhålla oss till det.
Ja, livet är orättvist. Sant.
Och grymt.
Obarmhärtigt.
Det slår oss ibland med en sån kraft att vi nästan tappar andan.
Vi famlar i mörkret en tid, okapabla att hitta balans, mening.
Vi tror inte alltid att vi ska fixa det, orka vidare.
Sen...när man minst anar öppnar det sig en liten, liten strimma av ljus.
Det är då den nya vägen tar vid.
Vi gör vårt val, det är det som är rättvisa - valet vi har, som alltid kommer - vad gör vi med de val som finns?
Kära vän.
Vill ge dig som behöver en varm kram.
/Johanna
"Somliga går med tras...
Slog på nyheterna igår eftermiddag, som de flesta andra antagligen mest för att höra väderutsikter.
Slås av det tragiska som hänt Norge, och funderar på var i helvete världen är på väg?
En man i nyheterna sa kraftfullt att nej, rädda ska vi inte vara. Då har terrorismen vunnit.
Tankarna går till kaos, anhöriga och den förtvivlan och oro som de bär på.
I Norge? Vårt grannland?
Och en tanke att livet fortsätter, måste fortsätta för att vi ska fylla våra liv med meningsfullhet och goda saker.
Inte av rädslor som gör att vi begränsar oss.
Jag måste fortfarande få tycka att religion i mångt och mycket begränsar oss i stället för att vidga våra vyer, och våra tankar. Det är lätt att bli liten i sin tankevärld när man anser att någon annan bestämmer över ens liv.
Det är min uppfattning.
Var och en skapar sin egen sanning, sitt eget liv, och sitt sätt att leva det på.
Var och en gör som de vill, så länge det inte skadar någon annan, genom att vara trogen sig själv och sina nära och kära, det runt omkring som betyder något.
På min promenad i dag efter kaffe och ägg, log jag mot alla jag mötte.
Ett skönt sätt att kanske göra någon lite glad.
Ett leende att skicka vidare för en bättre värld.
En fet kram till er.
Joey:-)
Världen
Tower of London
London Bridge
Utanför Shrek-musikalen
Utanför Tower of London, mannen i mitt liv♥
Jag och fin guide
Camden Market
Pärlan Patrik & jag♥
Efter att ha sovit ut hyfsat efter sen hemkomst i natt, känner jag mig rätt tillfreds.
Har tvättat, packat upp, sorterat, varit en sväng hos paranteserna med en present som tack för all hjälp med husvakteri och för att de finns!!! Gick ner på stan för återväxling av lite pengar, skönt att röra på sig lite ordentligt. Min semester är till enda, och jag har haft det otroligt bra!
Jag har nog aldrig varit så aktiv på en semester som i år, brukar åka runt lite men kanske inte som dessa veckor.
Det har varit underbara veckor, träffat goa människor, och fått njuta mycket av bara tvåsamheten med min Pärla, fått se och uppleva saker i en härlig strid ström!
Sett fantastiskt bra musikaler...här snackar vi verkligen BRA. Inte en sur ton, inte en miss som syns, fantastisk energi och tekniska lösningar, känslor och härlig stämning!
Idag tar jag mig en hemmadag. Med lite pill och ensamtid.
Väldigt skönt faktiskt.
Att ladda batterierna på ännu ett sätt.
Min bok blir mitt sällskap i kväll, när älsk är på festival hos vänner.
Mitt kaffe smakar väldigt bra just nu, efter sallad och lammkorv till lunch/kvällsmat-kombo.
Funderar lite hit och dit.
På min semester, på min längtan efter världens bästaste dotter, på mina vänner, på jobbet...
Livets berg- och dalbana, toppar och dalar som alltid kommer med jämnt flöde.
Tänker så på er som har fått tuffa besked, som brottas med tunga tankar.
Det är ok att gråta, skrika, må kass, att vara i den känslan när det är så det känns.
Rätt var det är kommer det nåt mer positivt förbi och man orkar en stund till.
Fast man tror att man ska gå sönder, lägga sig ner och förintas av allt som känns så finns det små, små saker som ändå gör att man orkar gå ett steg till, en liten bit till - en dag i taget.
Tänker på er. Är ledsen för er skull, och hoppas att ni ska få styrka att orka.
Att orka gå framåt, och att orka se de små stunderna av glädje och kärlek, lycka och skönhet.
Min semester är slut.
Jag är nöjd med mina fyra härliga veckor.
Och faktiskt känns det helt ok att börja jobba på måndag!
Kramar till Dig.
Joey (mitt nya smeknamn som Flisan kläckt. Gillar det:-)
Semesteravslut & livs...
Gott vin i camden town. Inte fel alls!
Gott vin i camden tow...
Önskan.
God morgon! Steg upp 1 h tidigare än vad som är brukligt inför arbetspass. Å andra sidan så ska jag inte till jobbet utan ska avnjuta sista veckan av min semester. Tiden går väldigt fort! Har jag verkligen redan haft 3 veckors semester?! Har haft en härlig ledighet, och inte gjort någon nytta alls:-)! Första veckan var vi slöa, Fridisen och jag. Njöt av sol och sommar, balkongläsning och Grillat. Mycket skönt! Sthlm har fått besök av 4 hönor och en tupp- det ni;-)! Det var en härlig vecka, liksom förra veckan när vi olika sakta och fort gled genom vårt väldigt vackra land med dess skiftningar. Sköna människor har vi träffat, med olika mål och mening med sina liv. Alla dock måna om att göra livet så bra det går. På sitt sätt. Frågar mig just nu om jag skulle velat gjort nåt mer på semestern, men tänker att livet slutar inte i och med avslutad semester. Det fortsätter med sina skiftningar, sina med- och motgångar. Som livet i stort. Hoppas på att få samla mina kvinnsvänner någon dag över en kaffe eller två och summera vad som hänt senaste veckorna!! Jag ska passa på att njuta sista veckan, insupa livet i London tillsammans med kärleken och mannen i mitt liv. Mycket, mycket härligt! Önskar er en skön vecka, oavsett om ni jobbar eller har semester. I vilket fall finns det sköna saker att göra efter jobbet om dagarna. Det gäller att passa på medan tid är<3. Kärlek o styrka till dig. Kram Johanna
God morgon! Steg upp ...
En lada i Skinnskatteberg
Krokås, Blekinge
Oxå Krokås
Pärlan, Åsa och Peter
Kungagraven i Kivik
Simrishamn
Kivik
Mys i Yngsjö
Det finns två sätt att leva.
Det ena är som om ingenting vore ett mirakel.
Det andra är som om alltling vore ett mirakel.
- Albert Einstein -
Två sätt
Vackert i Krokås efter mängder av regn. Hos goda vänner, god mat, gott dricka, sköna människor. Tack! På väg med kärleken till sköna ställen, vackert Simrishamn. Att få vara som jag är, finna ro, lust och glädje över små saker- det är en ynnest! Inget självklart att träffa Pärlan med stort P. Mest tur handlar det nog om. Och att resan jag gjorde fick belöning på nåt sätt. Jag hade en del att göra upp med, komma underfund med. Och sen vända det för att få det att landa i mig. Ge mig ro. Trygghet. Kärlek t mig själv och den jag är. Antagligen var det helt enkelt därför som Pärlan kunde komma in i mitt liv. Jag var redo för att möta det finaste jag kunde möta. Tack livet. Pärlan, tack för att du finns och möter livet med mig. <3. Kärlek är vackert. En våg att följa med, värd att vara väldigt aktsam om. Kärlek till dig, du människa. Puss och Carpe diem. Johanna
Vackert i Krokås efte...
Golf och jag? Nja... Ni som känner mig vet att jag har en allvarlig allergi mot bollar. Ni vet så där så att huden knottrar sig av obehag, och knoppen raskt värjer sig. Jag prövade på tennis i min barndom. Tränaren bad mig inte direkt att sluta men han gav mig uppfattningen att min bolltalang inte var nåt att bygga någon framtid på. Inte helle fotboll var nåt för mig, min fotbollsnördiga familj till trots:-). Tror jag var på 2 träningar. Nej, mitt liv består alltså av så lite boll som möjligt! Lugnast så. För alla parter. Vem vet vart bollen tar vägen i min vård? Sparkad i huvudet på någon? Vill jag ju inte utsätta någon förstår ni väl? Någon som blir gris på tre kast kan ta sig för vad som helst, gud bevars! Jag har dock beträtt en golfgreen för första gången idag. För att beskåda andra slå den hårda lilla otäckingen;-). I solen. Med kamera i handen. Helt ok! Jag har inget sug efter bolltjosan. Det är hju enkelt inte min grej, och det får nog va så. Däremot solen, vinden är goda vänner. Men tusan vet, jag möter den nog hellre på en snabb promenadväg med musik i öronen eller med min älsk som håller jämna steg med mig. Utan boll!! Min karriär faller och står inte med bollintresse. Inte mitt liv heller. Vilken jäkla tur:-)! Puss i sommaren!