0 Läs mer >>
 
Ibland är livet verkligen hårt.
Rättvist...vad är det egentligen?
Ett ord som saknar mening, eftersom den är ouppnåelig.
Tror jag.
 
Jag tror, och vet, att livet kan vara oerhört grymt och drabba olika tufft.
Och som jag ser det, utan mening.
För vad är meningen med smärta, obotlig sjukdom och död i alltför tidig ålder, där livet knappt hunnit börja...?
Vad är meningen med denna bottenlösa grymhet...?
 
Och så tänker jag på att det verkligen inte är självklart, det här livet.
Det är mer en ynnest att få va med, få uppleva och njuta, älska, leka och leva.
Och en grym slump när det blir en annan väg som uppenbarar sig
 
Jag kommer aldrig att förstå den.
GÅR det ens....?
Att förstå att sjukdom och död kommer och sveper med sig det kanske vackraste man har...?
Jag tror inte det.
För mig är det horribelt.
Onödigt.
Och ont.
 
 

Vad är meningen...?

0 Läs mer >>
 
Oskar Linnros, Plåster.
Säger mycket om livets hårda skola, om människor som inte alltid är de man trodde, och därför måste rivas bort ifrån sitt liv.
Hur viktigt det är att ha inre styrka, för att orka dra bort.
 
Den säger inte att det också finns ett liv efter att plåstren dragits bort, i texten, men mellan raderna känner i alla fall jag hoppet och jag vet att det finns.
När styrkan inuti växer, kärleken till sig själv då man inser sitt eget värde i denna världen.
Då läker det.
Och lämnar plats åt andra människor.
 
 
 
varje tråd som vi spunnit brister snart
och inga sår, inga sår att slicka kvar
jag kan va ditt plåster, skydda dig ett tag
men vi båda vet att  plåster faller av

vet att du hängde med nån idiot
han va ful, spela  dig som låga kort
(han ringde och var full)
en som bygger upp dig
en  som gör dig svag
det finns plåster som du måste riva av

orosmoln, hänger kvar sen du var ung
jag förstår, har vart i det kvarteret  förr
(har varit runt där förr)
mamma gick på nitar, farsan gick på  stan
det finns plåster som man måste riva av

varsågod, verkar som  det läker bra
men gör det fort, det är inget att dra ut på, dra
du vill  hitta framåt, jag vill sitta kvar
du kan lika gärna ta det i ett drag
(du vill hitta framåt, du vill hitta framåt)
(jag vill bara sitta  kvar)

Jag kan va ditt plåster, skydda dig ett tag
men vi båda vet  att plåster faller av

- Oskar LInnros -
 
Johanna

Plåster och läkning.

0 Läs mer >>
 
 
Nu sätter jag mig ner som först efter denna dag.
Det är fredag, och veckan har faktiskt varit mer än lovligt galen...!
Ska uppdatera er snart om vad som händer i sjukvården och på mitt jobb, snart....
 
Min goa unge och jag hade bestämt att vi skulle gå o shoppa upp henne lite i eftermiddag, så jag flexade ut en stund tidigare, hämtade henne och gick butikerna runt. Vi är tydligen ganska lika på fronten effektiv shopping: gå in i butiken, kolla runt, gå ett varv....ser man nåt så grabbar man tag i det, bestämmer sig där och då om man vill ha eller inte, annars stövlar man ut igen. Skönt!
Det blev lite inhandlat i alla fall, och fika på god räkmacka o kaffe blev det oxå:-)
Var stressad först vilket min vakna unge påpekade i butik nr 1....jag log, men stelt och nästan argt tackade jag när jag väl fick betala...
Haha....nåja. 
Det var bra att hon väckte mig.
Resten av shoppingen gick så bra så:-)
En go eftermiddag!
 
Väl hemma körde jag en städning. 
Skönt oxå, att jag bestämde mig för att göra det ikväll istället för imorgon...
då kan jag nämligen roa mig med långpromenad och läsning och kanske en kaffe med goa vänner.
 
Sitter nu med ett glas rödtjut.
Med eld i Kronspisen, och fötterna på fotpallen.
Shit vad skönt!
 
Kram och skön fredag ❤
Johanna

Från stress till m...

0 Läs mer >>
 
Äntligen!!!!!
Dottern och jag har suttit en lååååång stund efter kvällsmat och sjungit!
Fattar ni?!
så otroligt härligt att fyllas av musik på riktigt. Inifrån och ut, inte bara utifrån.
Att sjunga stämsång med älskelsen är dessutom helt jävla underbart:-)!!!!!!
 
Tack goda stjärnor och sol för att tonerna lever i mig igen, och de vill ut.
Det låter inte hundra, jag blir trött i mina stämband men jag KAN!
Tjoho!!!!!!!!!!
 
puss på er!
Joey

Huset fullt av sån...

0 Läs mer >>
 
 
Efter jobbet var det tvunget att åka hem, ställa bilen, ta på sig ut-och-gå-skor och promenera....!
Rensa hjärnan.
Få ljus och goda hormoner.
Motion, ta ut stegen, musik....
Även idag jazz.
Min blandade jazzlista med över 400 låtar funkar för det mesta när jag inte riktigt vet vad jag vill lyssna på. Den är riktigt go!
 
Det är vackert ute.
Lite energi inladdad.
Föräldrar på besök.
Vardagslyx för älskelsen och mig...
mat ute, prat till det.
Flätat hår och kvällshäng.
Gosig kisse.
Trötta brudar.
Det är kväll.
Och jag inväntar John Blund, läkande sömn för både mig och andra som så väl behöver det.
 
 

Kvällssysslor.

0 Läs mer >>
 
 
Jag önskar att man kunde samla solen på hög.
Liksom förvara den nånstans i kroppen att plocka ut vid behov, som med goda minnen.
När tyngden och tröttheten är som störst, så skulle man kunna pytsa ut solen över sig i små portioner så det räcker hela mörka hösten o vintern...
 
Dagarna är vackra.
Ljusa.
Regnbågen är ofantligt vacker.
Morgnarna är det....inte. Inte nu.
De är mörka och tunga, och kroppen ör oerhört svårflirtad denna årstid.
Det är likadant varje år, så länge jag minns tillbaka har det varit så.
 
Ljuset gör mig pigg och energifylld, sugen på skojigheter och social aktivitet.
Spontanitet och lust, uteliv och mindre kläder...skööööönt!
Mörker gör mig alldeles tvärtemot.
 
Jag har Italien i mitt goda minne...
Jag är oerhört priviligierad, glad och tacksam att jag får uppleva sommar även annars, och att jag får uppleva det med min finaste pärla.
Jag ska försöka plocka fram lite Italien, helt enkelt.
Lite nu och då efter behov.
Vi skulle alla behöva lite Italien nu väl....?
 
Johanna 

Plocka fram lite s...

0 Läs mer >>
 
 
Är mör efter dålig nattsömn och intensiv dag.
Introduktion för fyra sjuksköterske-studenter.
Kändes bra dock men det går mycket energi.
 
Ute sken solen, väl hemma efter jobb, så dottern och jag tog en promenad- och pratrunda.
Väl hemma fortsatte det sistnämnda.
 
I lugn och ro kollade vi in gamla Drutten och Gena o Anita o Televinken på Youtube...barndomsminnen.
Ärtsoppa & pannkakor.
Karl-Bertil Jonsson.
En kopp te i soffan och dokumentär på TV.
 
En mycket stillsam och skön kväll.
 
 ❤
Joey

Televinken, Drutte...

2 Läs mer >>
 

Att sträva framåt känns ju bra, liksom att inte stå stilla utan låta intryck och reflektioner ge nya perspektiv som ibland leder till små, ibland större förändringar.
Att inte låta nöja sig med nåt man kanske innerst inne inte är supernöjd med, bara för att man inte orkar göra nåt åt sin situation - det är då bra, ibland nödvändigt med förändring.
En ny riktning, strävan, framåt. Åt annat håll.
 
Att nöja sig med nåt, fastän man inte är nöjd...
Det känns som en mindre bra ursäkt.
 
Att vara nöjd, innerst inne, med det man har och gör är ju fantastiskt däremot.
Även om andra tycker och tänker en massa, som ser möjligheter som kunde gjorts och fåtts om man bara...
Men ibland kanske man faktiskt är helt nöjd.
Strävan framåt är att fortsätta på det spåret som redan är upptrampat, och tillfredsställelsen finns.
Gott så!
 
Det viktigaste är att man i själen är nöjd.
Att det funkar för den som ska göra, eller inte göra förändringen, att man är tillfreds i hjärtat.
Ibland är kanske inte förändringen det som förändrar själva situationen..?
Det kanske ibland är att fly, i jakt på att försöka förändra något som faktiskt sitter hos en själv.
Och från oss själva, kan vi inte fly, hur gärna man ibland än vill.
 
Att sträva framåt, i lusten att förbättra en redan bra situation kan ju absolut vara av godo - så länge det är förankrat i jorden, i myllan hos sig själv.
Ibland är det en hetsjakt, att förändringar i sig är nåt att sträva efter i vårt föränderliga samhälle.
Det är mycket krav på att prestera bättre, på mer utbildning, även om det man har är värt nåt...¨på att vara lyckad liksom.
Som om det vore ett kvitto att sätta i pannan när man lyckats prestera nåt.
 
Att älska det man är och det man gör.
Det borde vara nog.
Det man då kan ge till sig själv och till de i sin omgivning, borde vara värt mer.
Hetsen att man på nåt sätt skulle va så mycket bättre i det man gör, genom att prestera än mer genom att visa på olika sätt....det är lite tragiskt, om ni frågar mig.
För vad spelar det för roll, om människan bakom prestationen är missnöjd, utbränd, ledsen i sitt hjärta...?
 
Och så undrar vi stilla varför så många behöver gå i terapi, på behandlingar av olika slag och blir sjukskrivna för stressymtom...
Rent logiskt är det tämligen naturligt.
Det är kanske dags att vända båten, att styra den åt ett helt annat håll.
Tillbaka till rötterna liksom, till en tillfredsställd själ och ett glatt hjärta - och hitta vad som får en att uppleva det.
Det borde vara den bästa prestation någon kan göra.
Oavsett titel, syssla eller yttre beting.
 
Det börjar med kärlek till sig själv.
Tror jag.
 
 
 

Åt ett annat håll.

0 Läs mer >>
 
Ställde klockan, som nästan alla helger numera eftersom dottern repar till höstens uppsättning: Cats.
Trött i kropp och knopp, men stiger upp...in i duschen och försöker släta ut min vackra sovrand på höger kind.
 
Pastasallad a la veggo enligt önskemål fixad och nedpackad, frukostdags...väckning av de andra tjejerna...
Efter att alla blivit klara kör jag så allihop till olika destinationer för dagen och ett par för natten.
Sen hem.
Spotify.
En gott och blandat-lista som Frida gjort, medan jag städar som en tok...dammsuger, dammar, torkar golv och rengör toaletter...tar högar med kläder som ligger på glinens övervåning och slänger in på deras golv...
Skrämmer Tusse halvt från vettet när jag far fram med dammsugaren...nynnar med och doftar in såpa-lukt.
Har tvätt i maskinen.
En kopp kaffe med skummad mjölk som pausmys, innan lakanen i sängen åker i tvätten och byts ut till nya, rendoftande....
 
Är trött men har ändå energi...
Så jag tar spann och tvättsvamp, och slang och tvättar min lilla plåtpärla, dammsuger den och spolar av mattorna. Voila:-)
En promenad återstår...
tror jag går i mina fula städ- och biltvättarkläder, lyssnar på P3 dokumentär igen, hämtar in solljus i min lite sega lekamen.
 
Lyssnade på Verklighetens Lilja 4.ever igår på P3 dok, Rekommenderas.
Om trafficking, människohandel, som gjorde mig upprörd, kräkfärdig och arg...
Det finns så mycket skit i vår värld.
Respektlöshet, egoism, råhet....
Många av oss kan uppröras och må dåligt, få en stunds reflektion och sen ändå kunna gå tillbaka.
Till biltvätt, matlagning, solljus vid väggen...
Till vår egen, skyddade och ibland tämligen behagliga tillvaro.
Men de...
vad gör de....?
De, som inte har nåt val...?
 

Rengöring o de uta...

1 Läs mer >>
 
Jag gillar den här bilden...
Från Italien, en ljummen kväll i Sorrento.
Med goda vänner och min älskade pärla.
Fniss och bus, prat och allvar...semester!
 
Nu är det lite motsatsen till semester, det är långa dagar med fullt fokus. Intervjuer, ordagrann utskrift...spola tillbaka, lyssna, spola....tillbaka till jobb en sväng, ny intervju och så avslutas dagen på KTC på universitet med lite  venprovtagning och injektionsteknik, katetersättning m m.
 
Halv 7 hemma.
Beordrad av mannen att sätta mig ner.
Utan att röra i grytor eller duka....bara sitta still när han fixade mat.
Tacksamt!!
 
Nu ska jag bara sitta här.
Titta på matlagning från amerikanska köket och sen Broadchurch, sista avsnittet....!
Med katt i knät och en del av familjen ihoptjofsade i soffan....skönt!
 
Det är kväll...
det är lugnt.
För ögonblicket.
 
Puss ❤

För ögonblicket.

0 Läs mer >>
 
 
Första intervjun, den så kallade pilotintervjun, är gjord. Lite pirr i magen hos oss båda Huvudhandledare...kanske oxå hos informanten...?
Det kändes ändå bra, hyfsat avslappnat och det kändes som att vi fick veta en hel del.
Det kändes spännande! 
 
Så efter avslutad intervju och en stunds reflektion åkte vi hem till kollegan, till landet.
Väldigt vackert en sån här dag! 
Nu kändes det verkligen att allvaret gjorde sig påmint...transkribering av hela intervjun, ord för ord, äh och åh och tystnad nedskrivet, pauser och fniss förklarat...
Det TAR tid.
Galet med tid.
Då vet vi det.
 
Hemkommen: en liten fika efter stopp på Broqvist efter dotterns önskan:-)...
En tvätt ilagd, upphängd, en annan ilagd, kycklingssoppa fixad med pannkakor som dessert, samlade hemmavarande till måltid, skjuts av min unge t sångrep, läxfix med lillbonus, och nu en liten stund i soffan.
Passade på att måla naglar när jag ändå satt ner:-)
 
I morgon transkribering av sista halvan av intervjun, ny intervju,  genomgång av journalsystemet med ny kollega, ut till träningscentret på universitetet...
Den dagen blir en galen dag.
Det är nog tur att det är helg snart...:-)
 
kram Joey 
 

Det är nog tur!

0 Läs mer >>

Intervjuanalys...kan det vara det svåraste jag kommer att göra tro? Det låter inte på något sätt lätt eller självklart, men bara att sätta tänderna i då...Känner mig just nu lagom trög faktiskt men det brukar lösa sig efterhand. Läsningen och lite lathunds-fix gjordes bra tillsammans med Ella Fitzgerald och Anna Ternheim.
Ordningen ordningställd igår kväll:, alla flickor hemma igen. Tacos på menyn.Idol.Prat.Fniss.
 
Ikväll har jag knappt sett familjen.
Lång dag full av överraskningar, och en stunds mys med goda kolleger efter jobbet.
En stund i fåtöljen För att få andningen i magen, före hämtning av min kära unge från dansen.
Tittar på idol. Kan inte säga att njutningen är på topp...En hel del sura toner, men oxå en del coola uttryck och personliga röster.
Hm...
 
Jag börjar få sångrösten tillbaka, men har fortfarande en slags slöja på stämbanden.
Tappat räkningen...men 7 veckor är det nog sen rösten gick och dog. Det är inte kul!
Carole King och jag hade duett i bilen hem. Gick ändå ok:-) så hoppet finns!
Jag längtar till rep med Väderlek och sång vid pianot, på scen....
 
Just nu längtar jag efter te med ingefära och honung. Det är genomförbart just nu.
Lite lättare än att trolla fram min rätta sångröst.
Nåja.
Alltid nåt!
 
Kram Joey ❤

Nåja.