0 Läs mer >>
 
Några bra nätter följs av en orolig, svettig grubbelnatt.
Mycket som snurrat i natt, glimtar av sista tiden med mamma. Då när sjukdomen kom tillbaka med full kraft, som förvandlade allt, mer och mer. Och så de där klara stunderna, när det nästan var som vanligt, även om tråden i ett samtal om nuet var svårare att hålla. 
Saknar det, de där samtalen från förr.
När det hände något kul, något jobbigt, något bra. När en behövde fråga om något, hur en skulle göra med praktiska saker, eller ville ha ett råd. Kanske ett smakråd. 
Alltid var mamma den självklara att ringa. 
 
Så mycket tankar, och också så mycket tacksamhet för att ha haft en sådan mamma som det alltid var självklart att ringa, messa eller gå till. Inte alla har den lyckan. 
 

Efter denna natt och en arbetsdag, ärenden på olika håll med ungen min och matfix så ska jag tacka dagen för mig.
Hoppas på en riktigt djup sömn i natt, så jag vaknar pigg som en nyponros imorgon.
 

Känner mig lite tung till mods, och seg i lungsen.
Ska ligga och läsa en stund, låta tröttheten komma på det bästa sättet...mitt i ett kapitel när Mr Sandman viftar grus i ögonen. Det brukar ofta funka.
 
Imorgon är en annan dag, så får vi se vad den bjuder på.
 
Kram ❤️ Johanna

Saknar.

0 Läs mer >>
 
I bra nätter räknat så är det här en riktigt bra helg.
Goda nätter och sköna morgnar- det bästa för att återhämta sig, för att orka med att bära sorg och leva det liv en är satt att leva liksom. Tacksam för det. 
Tränade efter frulle, kände mig stark idag, körde ett bra och svettigt pass. 

 
Gick en sväng efter gymmet, för att stödhandla lite då det skulle fixas älggryta. Den har nu småputtrat snart sex timmar så tänker att den ska bli god och mör! Till det blir det gelé, lingon, sallad och stompade potatis.
Pappa och Oscar kommer Förutom vi tre som nu är under samma tak: maken, ungen och jag!
 

Gjort grötbullar också idag. De blev lite mer kompakta än vanligt så jag hade mer grahamsmjöl i. Goda ändå men mindre pjäsmiga, som mamma alltid sa. Pjäsmiga bullar är lika med liksom fluffiga bullar!
Nåja. Inte alltid det blir som en tänkt sig, men det kan vara bra ändå!
 

Övningskört upp till Grand, då ungen ville ha ett par skor för fint. så jäkla kul att nu kunna sitta bredvid och bara säga vart vi ska, ge något tips och heja på men allt annat sköter hon bara sådär! Otroligt kul att se utvecklingen..
En sån frihet att få sitt körkort ju, en av de bättre dagarna i mitt liv faktiskt. När jag sen hämtade min första bil så var lyckan total: en gul Opel kadett city, 1976 års modell. En fröjd för en artonåring ju!
 
 
Dags för salladsfix och lite ljuständning inför middagen.
En bra avslutning på helgen.
 
Kram ❤️ Johanna

Tacksam för det.

0 Läs mer >>
 
Så skönt med långhelg och fler sovmorgnar, fler dagar av fri hopp och lek. Känns lite som att det är det jag behöver just nu.
En förmiddag på stan, lite ärenden, en fika med min kära pappa och man, och så lite ärenden med pappa. En ny matta, lite grejer som bars ner i förrådet för att göra mer rum i hans kontor. 

 
En stund i gungstolen efter det, för att läsa en stund. 
Kolla album. 
Ett par timmar hos äldste bonussonen och hans goa familj, kaffe och fika, en pratstund. Så längesedan jag var hemma hos dem, alltför längesedan. Som att denna vår slukats upp, av naturliga skäl men utan tid eller ork för så mycket annat.
Som livet blir ibland, som bekant. Det stannar upp, bromsas och allt fokus behöver läggas på ett håll. 
Fint att ses, kramas och skratta med och åt de galna, glada och väldigt energiska barnen. Få en stunds uppsluppenhet i sin bästa form.
 

Lövbiffspasta och ett glas rödtjut intaget, med ljusen på bordet och i mammas röda hus tända.
Ett avsnitt av The last of us nu, och en lugn kväll.
Passar helt perfekt.
Ungen min är i stan, då sambon tagit sin gymnasielärarexamen och firas. Gled förbi i firandet och lämnade över god dryck till den som firas bör.
Hoppas på nattgäst eller nattgäster senare, vi får se! 

En fin dag denna lördag.
Med de flesta känslor som får rymmas inuti ett bröst. 
Högt och lågt, sorg och glädje.
Livet!
 
Kram ❤️ Joey

Det som får rymmas i ...

0 Läs mer >>
 
Sovit gott i natt, så otroligt skönt.
Vaknade vid sju vilket ju också är skönt. Kaffe på sängen, lugn morgon där kroppen får bestämma när det var dags att stiga upp. Ett träningspass på gymmet som var svettigt och skönt, alldeles ensam med podd och tankar.


Suttit och sjungit ett bra tag, liksom övat och sjungit bara på kul också. 
Vilat en stund i soffan, innan det var dags för nationaldagsfirande hos äldsta bonusdottern med sambo.
Ömsom duggregn, ömsom skyfall och stundtals solsken med grill under paraply, goda kakor och kaffe.
Det var annonserat som pensionärsfest då mor- och farföräldrar var bjudna tillsammans med lite vänner. Väldigt mysig eftermiddag!
 
 
Här Fanny med mormor Eva, min pappa och hennes morfar Janne.
 

Joel och mamma Kicki.
 

Maken min.
 

Godsaker.
 

Kände i bilen hem att jag var lite frusen, så nu sitter jag med mjukisbrallor och raggsockor på under filten.
Dagens outfit ligger i tvättmaskinen, rökskadade efter att jag varit paraplyhållare åt grillmästaren i ösregnet.
Luktade apa verkligen, men vad gör en inte för konsten (eller maten)?
 

Lite nationaldagsfirande på teve en stund. 
Just nu en fantastisk Sofia Karlsson.
I bilen hem hade jag för mig nyupptäckta Rosé Betts, så otroligt bra verkligen. En irländska som sjunger som en gud och med otroligt välgörande musik, med sköna slagverk, fiol och en glad känsla. Det på hög volym...då blir en som religiös.
 
Hoppas ni haft en bra dag, och firat tacksamheten att få bo i detta land. Tycker att Carina Bergfeldt beskrev det som är bra och också det vi inte ska vara stolta över men de som en del av vår historia, som något att lära av. 
Delar hennes text från Instagram idag.


Så fira och var tacksam över allt bra, men blunda inte.
Kramar ❤️ Johanna

Fira men blunda inte.

0 Läs mer >>
 
Blev hämtad av pappa efter jobb för att köpa blommor till farmor Majas och farfar Tages grav, som nu blivit misshandlad av att det ska bli en grav till bredvid. 
Aldrig gillat tagetes men kände idag att jo, den färgglada lilla tantblomman är inte så dum ändå!
Sagt och gjort, tagetes fick det bli.
När stenen till mammas grav kommer blir blommorna några andra, så det blir samma på de båda. 

 
Så galet vackert på kyrkogården verkligen. Så lummigt och fint.  
Kändes lättare idag, att mamma är där.
Att det är vackert, att hon har det lugnt och fint utan minsta krämpa. Kanske bjuder hon och farmor en jäkla massa folk på mat och fika i det där stora, röda huset? 
Så tror jag. Där är mat och fest, spel, musik, dans och glädje. 
Det känns faktiskt så.
Det är en tröst även om jag hade velat ha henne här, lika frisk och glad, sugen på musik och fest utan att någonsin vilja tacka för sig liksom.
 

En skön kväll här hemma.
Suttit och sjungit ett par timmar, det började knarrigt och osnyggt men blev bättre efter en stund. Bättre sångmässigt och bättre för min själ. 
Får jobba med den där rösten, den är svajig som livet själv. lite upp och ner sådär, men det går att jobba med den. Och ibland är jag riktigt bra vän med den, ibland är jag arg på den. Besviken. Och så tänker Jag på min unges klokord och Ekas, att det gäller att jobba med - inte mot.
Att omfamna det som är, inte stöta bort.
 

Så mycket en har att jobba med egentligen. 
Genom livet olika saker, olika skeenden, olika motgångar.
En får hänga med och försöka göra det bästa av det. 
Fösöka just omfamna, och ta det därifrån en står.
Det kan bli rätt bra det med.
 
Kram ❤️ Johanna

Det kan bli rätt bra ...

0 Läs mer >>
 
Lunch på stan med pappa och maken innan vi gick till Skogslyckan. 
Idag var det dags för urnsättning för min älskade mamma. Som vi sa till henne, världens bästa fru, världens bästa mamma, världens bästa mormor och världens bästa svärmor.
Idag fick urnan sin plats på finaste Skogslyckans Kyrkogård, bland björkar och rhododendron, häckar och fågelsång. 
En fysisk viloplats som väl mest är för oss som är kvar. Din själ har kilat vidare, och gick in i det där stora, röda huset. 
Men vi kan behöva en plats att liksom gå till för att småprata, lägga blommor och klappa om på något sätt.
En tung eftermiddag, surrealistisk men också en bra känsla att den fina vita urnan nu är i jorden.
Min älskade mamma, som jag saknar dig!


När stenen kommer ska de centreras lite, så de ligger bredvid varandra. Blir fint.
Imorgon ska pappa och jag köpa nya blommor och plantera vid farmors och farfars grav då penséerna är loja och klena. 
Ett liv. Så märkligt det är. 

 
Finaste mamma en sommardag på Korrö för några år sedan. 
En pigg mamma, omtänksam och den bästa av alla mammor. 
Som värnade om oss, som liksom alltid fanns där.
Ett liv.
 

Gick hem och tog det lugnt ett par timmar, kollade And just like that, halvslumrade en stund innan det var dags för aw på stan med närmsta kollegorna. Ett par fina timmar med gott käk och lite bubbel. Skönt att sitta och snacka ostört lite, om allt möjligt.
 

Just nu längtar jag till frisörbesök om en dryg vecka. Känns som att det hällts växtnäring i barret och det känns oerhört länge till nästa fredag...! Nåja. Bara att stå ut.

Nu blir det en stund i fåtöljen med boken Syakonfejden av Moa Herngren. Ett bra avslut på den här märkliga dagen, 
Ömsom sol, ömsom regn. 
Som själva livet.
 
Kram ❤️ Johanna

Ömsom sol, ömsom regn...

0 Läs mer >>
 
En energifylld dag med full rulle. 
Träffade pappa och Patrik efter jobbet, I strandbjörket och lilla fiket. Tog en kvällsmat där, inne i lilla stugan då det blåste så dant. 
Vi läste att stugan alltid använts som kaffestuga och är från 1913, och flyttades till nuvarande ställe 1916.
Ett hus helt i timmer med höga trösklar, hur gulligt som helst verkligen.
En mysig stund, att ta vara på den ljusa kvällen!

 
Patrik hittade lekhörnan så han var så nöjd så.
 

Denna bilden togs innan han hittade leksakerna, ni ser ju skillnaden.
 

Tog en promenad efteråt, gick runt fina Söder och såg hästarna i hagen. Så skönt att bara röra på sig lite, trots att min kropp strejkar just nu.  Tryckte undan det och njöt av stegen.
Så himla fint att bo så nära bokskog och hästhage, sjö och lugn. 
Det är en av de bästa sakerna med vårt hus, att det ligger som det gör. Lugnet mot baksidan och vår trädgård är också riktigt bra, förutom att lägenheten i sig är så bra. Och så närheten till allt, till stan, till fiken, restaurangerna, det lite mer livliga livet.
Min kära grannfru och jag brukar säga att vi aldrig vill flytta härifrån. 

 
Legat på en slags akupresssurgrej en stund, haft massagebältet på mig och sitter nu med golfboll i ryggen för att lindra värken och stelheten något.
Får bli värmedyna som sällskap i sängen idag.
Tur det finns lite hjälpmedel!
 
Kram ❤️ Johanna
 
 

Det lite mer livliga ...

0 Läs mer >>
 

Sovit så gott i natt, vaknade utvilad strax efter sju. Så otroligt skönt! Fick kaffe på sängen, låg och läste nyheter och Lyssnade på låten jag vaknade med i huvudet: Natten har tusen ögon. Hur kommer det sig liksom, att en (jag?) vaknar med en speciell låt i skallen...märkligt allt som oftast men onekligen kul. 

 
Efter frukost och andrakaffe gick vi och fixade bort ogräs och lade fogsand vid stenplattor, maken och jag.
Tog en skön promenad efteråt.
Det har blivit som min medicin senaste året. Att utan hörlurar gå och lyssna på det runtomkring. Fågelsången är magisk, varierande och otroligt välgörande känner jag.
Just nu är ju allt så vackert, så grönt att det nästan gör ont.
Och jag älskar det!
 
Blev så glad och rörd för fin present som stod i trappen igår, en vän som fångat mig Och hittat det som text. Tack!
Tredjekoppen kaffe blir i den idag, en otrolig kopp!
 

En bra helg trots jättedipp igår.
Middag med vänner i fredags, några timmar med pappa i går, träning och kaffe hos en kompis. Lugn kväll med käk, prat och sista avsnittet på den alldeles utomordentliga serien The last kingdom. Idag är det en skön dag, so far.
Rep i eftermiddag. Lite sång och musik som balsam och en lugn kväll i sikte.
 
 
När dagar som igår kommer tänker en att det inte går att resa sig igen men så kommer ändå lusten, energin tillbaka.
Saknaden är där hela tiden, tankarna på sista åren men också mer och mer på hur det var innan. På allt fint och roligt vi haft, och på hur fin hon var som mamma. 
Tacksamheten är stor för det.
 

En dusch nu och så en stunds läsning tror jag!
Lite svalt på balkongen så kanske blir det fåtöljläge med bok och en nybryggd kaffe i min förträffligt fina mugg.
 
Kram ❤️ Johanna

Som min medicin.

0 Läs mer >>
 
Ett par bra dagar, med energi.
Känt att lite lust har funnits, att göra saker, att umgås.
Hade en fin kväll igår hos vännen Ulle, i vårt lilla ganska nya, fina gäng. Fyra människor som kommit att gilla varann, kunna prata om allt, skratta ihop, vara ledsna ihop, bara vara ihop. Så värdefullt.


Idag är det tungt.
Saknaden av mamma är så påtaglig, så tung. 
Min älskade mamma, vill krama om! 
Jag vill höra din pigga röst när du svarade i telefon eller ringde mig. 
Som jag saknar....!
Inget kommer bli som det var, och sorgen kommer att komma och gå. I vågor. Vara randig. Påminna på de mest märkliga sätt, mitt i steget liksom.
 

And just like that, på Max, påminde sannerligen om det idag.
såg andra avsnittet med nästan alla i Sex and the city-gängets nya serie. Glammiga kvinnor, men som också slåss med vardagliga problem mitt ibland fina bjudningar och high heels. Det drabbar alla, och det gör lika ont.
 

Efter sängfrukost blir det dusch och fix.
Ska med pappa till Maxi för inköp och så rensa lite hos honom, något skåp som ska gås igenom. Lite i taget, framåt långsamt för att göra nytt utrymme. Få in livsluften mitt bland alla minnen.
 

Kanske blir det vad den här människan orkar idag.
Kanske får jag ny energi av det.
Vem vet.
Och det får vara exakt just så.
 
Kram ❤️ Johanna

Få in livsluften.

0 Läs mer >>

En hyfsad natt. Vaknade runt åtta, så tog varsin kaffe i sängen och liksom morgna oss lite, innan min energi skrek:
Upp och städa satan så är det klart sen.
Sagt och gjort. I punkfrilla och mysbyxor for jag runt med dammvippa, trasa och torkade lister och dörrar, hyllor och bänkar, körde toarent, dammsög och svabbade. Handdukar bytta och köket rengjort.
Maken tog alla pizzakartonger och glasflaskor till återvinning, och ställde iordning efter sitt kalas igår.
En och en halv timma senare var vi redo för frukost.
Gott att sitta ute i halvsol med godaste frukostbrickan på Askelyckan och njöt både andra- och tredjekaffet med älskade pappa. 

 
Pappa och jag körde upp till Clas Olsson för inköp av rengöringsprodukter från Ekotipset, som min unge testat och gillat. Nästan synd städningen var klar för dagen ju men tur att det finns fler dagar att testa på.
 

Filtar skalade, citronsåpan doftar ljuvligt och själen känns lugn. Nystädat är väldigt bra för min skalle, så är det bara.
Rensat en hel del sista tiden även här hemma och det är ju väldigt skönt ändå. Som att livet känns lite lättare. 

 
Skakat mattor som går att lyfta ut, också skönt.
Nu ska jag ta det lugnt resten av dagen.
Målat naglarna på mina nyfixade fötter, också bra för välbefinnandet.
 
 


Sitter på balkongen.
Lyssnar på Bob Dylan.
Ska läsa lite. Samla ihop mig.
Tittade i fin fotominnesbok som begravningsbyrån gjort.
Det blev verkligen så fint, med alla vackra blommor, all musik. 
Och vi sade idag, pappa och jag, att kanske var det en befrielse att det gick så fort som det gjorde. Vänner till honom har det hödiskt tungt med demenssjuka nära som sakta tynat bort och försvinner mer och mer. Som inte alls minns att en varit på besök, som inte längre pratar, som verkar vara helt i någon annan värld.
Det var mamma så rädd för, att hamna där. 
Hon hade lidit nog. 
En tröst att vila i när saknade är stor.
 
Nu ska här spikas upp musikanläggnin i mellanrummet, och jag ska säga typ "nä inte så men si".
Lagom uppgift.
 
Kram ❤️ Johanna
 

Som att livet känns l...

0 Läs mer >>
 
En bättre dag.
Sov som en stock i natt, vaknade utvilad vilket var så längesen. Fåglarna sjöng på väg till jobbet och livet påminde om att det finns ändå. Att det är rätt bra på många sätt och att det finns oavsett vad som händer i livet. 

Det är en sådan sorg att inte få krama om.
Inte få pussa mammas kind, eller få prata med henne IRL. Det måste få vara precis så, kännas som det gör tills det mattas av en smula. 
På något sätt var det ju ändå en välsignelse att hon fick gå vidare, komma in i det röda huset. Få vila från allt elände hon drabbats av. Hon ville så klart vara i sitt friska huvud, sin pigga kropp där hon själv fick bestämma över sig och sitt liv. Hon var en tämligen självständig kvinna hela livet, så att plötsligen bli fråntagen det...kan det finnas något värre liksom...?
Kanske var det därför hon lämnade så lugn, så fridfull och att hon tackade För det som varit. Så medveten där och då. 
Och så orädd.
Det är en enorm tröst, att hon fick gå alldeles lugn.
Kanske var hon klar. Kanske kändes det så, som en slags befrielse. Vem vet.


Blommorna har lite mer färg idag på något sätt, det känns lite livligare, lite finare.
Och träffen med vännen Suz efter jobb gav också mer glitter åt dagen. Så otroligt fin att ses och snacka, och timmarna flög fram. En värdefull kväll, som smekte själen.
 

Tog mig till gymmet efteråt, körde ett riktigt bra och skönt pass i lugn och ro.
Utanför huset hördes sedan massor av dova mansröster, som ett mummel över kvarteret, Dessa mansröster var makens vänner från en av hans föreningar (eller mystiska gubbklubbar som kallar dem), som hade sommaravslutning. 
Kramkalas när jag kom hem, innan dusch och skön landning i sängen.
 

Kollat sista avsnittet av Handmaids tale, en makalöst bra serie. Den ska ses med tanken att det är precis det som händer runtom i världen, kanske framför allt Afghanistan där kvinnornas rättigheter och livsutrymme krympt mer och mer till att de ärr som fångar i sina egna hem.
Serien är helt sjuk, så dystopisk eller möjligen profetisk som visar på hur sådana samhällen kan bli.
Må det vända där det händer och må det ALDRIG bli ytterligare någons verklighet.
 
Ska börja på ny bok, Moa Herngrens Syskonfejden.
Precis avslutat Lena Anderssons Män och Kvinnor, som en uppföljare till Egenmäktigt förfarande. En bra bok med underbart språk!
 
Kram ❤️ Johanna

Livet påminde.

0 Läs mer >>
 

En dag av grå slöjor.
Där solljuset inte tycks komma igenom. 
Så mycket tankar på sista året, sista månaden och veckorna. Allt lidande, all oro, alla tankar som funnits under så lång tid.
Sex veckor har gått sedan hon lämnade denna jord, och kanske är det så att det nu sjunker in att jag aldrig mer få ha henne nära mig, aldrig mer få höra hennes skratt, krama om eller ringa henne. 
Vetskapen gör så ont, och det blir liksom som en överväldigande trötthet emellanåt. 
Det går inte styra den utan det gäller bara att försöka lyssna när den kommer, försöka anpassa mig och spara mig ibland.


Just nu slog lågorna från värmeljuset i mammas röda hus, fastän inget stearin eller veke ens var kvar. Mystiskt onekligen.
Om en vill kan en tolka det som att hon skickade en hälsning om att jag ska vakna till, skärpa till mig och inte gräva ner mig. Kanske var det en hälsning att livet fortgår och en behöver vara på sin vakt, beredd, på vad som komma skall.
Om en vill kan en tolka det så, eller behöver en välja att det var något fysikaliskt som skedde.
En låga dock. 

 
Firat lite bröllopsdag, som idag var två år sedan.
Så jäkla rolig dag verkligen, från början till slut så blev det precis som vi ville. En sådan ynnest att få skapa en sådan dag, en sådan fest och bara få njuta av varandra, av familj och vänner. livets dag och livets fest med mannen i mitt liv!
Fick vacker bukett, och skålade i ett glas rödtjut gjorde vi.
Och kramats har vi gjort.
Som det gäller att göra det, så länge en bara kan.
 
Kram ❤️ Johanna

Om en vill kan en tol...

0 Läs mer >>

Imorgon för två år sedan togs denna bilden.
En av de absolut bästa dagarna i mitt liv, när jag och mannen min gifte oss.
Så otroligt härligt att få dela den dagen med den närmsta familjen, och med alla vänner. Att få dansa med min mamma på kvällen, och få gå in med min pappa i kyrkan, det är fina, varma minnen en tung dag som denna.
Då fanns inte ett moln på himmelen, vi Såg i alla fall inget annat än blå himmel, sol, kärlek och lycka den dagen.
Fint att se tillbaka på.
 
 
Om en vecka ska urnan ner i jorden, vid platsen bredvid farmor Maja och farfar Tage. Det blir bra, och det kommer nog kännas skönt att ha någonstans att fysiskt gå, även om det också känns så sjukt. Min mamma!
Idag är en saknadens dag. 
Tungt och grått liksom, fastän solen skinit.
Säkert trött efter helgen också, som ju också var annorlunda, en första gång liksom. Allt går i vågor. 

 
Gick ner på stan efter jobb, handlade lite och så hem för att prata, vattna blommor, sortera böcker men gav upp. Fick liksom inte ihop det för hjärnan kändes som smält. Maken kom till undsättning, så nu är böckerna i bokstavsordning som de ska.
Grillad kyckling och en macka fick det bli, till The last kingdom.
Sista säsongen nu, otroligt bra serie men galet rå. lite sorgligt men också lite skönt att den snart är slut. 

Hoppas på en lugn natt, en omfamnande natt och en bättre morgon. 

Kram ❤️ Johanna

Då fanns inte ett mol...

0 Läs mer >>
 
Att vara i Sigtuna var väldigt angenämt.
Sveriges äldsta stad, följt av Lund med så mycket gammalt bevarat. Denna kyrka som invigdes år 1247 till exempel. Så vacker! Tände ett ljus för mamma, gick omkring på 800 år gammal mark liksom. 

 
 
Så mysiga gränder, charmiga hus, mysiga caféer där vi faktiskt kunde sitta utomhus i solen för att njuta kaffe och bärpaj.
 

En ruin av en ännu äldre kyrka fanns bredvid den väl bevarade. Häftigt att de liksom lät saker vara, att de omfamnade det som varit åt eftervärlden.
 

Rådhuset, som idag används för ca 100 vigslar per år, bara det! Här skedde för allmänna val som väl inte var så allmännautam de herrar som ägde hus var de som kunde rösta fram styret för staden.
 
 

Dessa hus! 

 
Tant bruns café alltså.
 
 

Min unge fick kura ihop sig lite för att nå samma korta längd som Tant brun.
 

Samlades hos Johan efter dagen, kollade hockey och fotboll, satt och snackade. Grillade benfri fläskkarré, gul zucchini, sparris, och rostade delikatesspotatis, kålrot och morötter i ugnen och så stekt halloumi, jäkligt gott tillsammans med bea och sås på creme fraiche, honung, svartpeppar. 

 
Tacksam för helgen, för att samla ihop oss och få ta med pappa dit igen. 
Känslosamt emellanåt när vi pratar mycket om mamma, men så fint att det får vara just så. Hon är så med oss i tankarna.
Svårt att somna i natt, så slocknade vid två trots att lungsen lugnat ner sig.
Första mors dag utan just henne.
Så tungt, att inte få uppvakta och fixa för henne.
Tacksam att hon var just min fantastiska mamma dock! 
 
Trött nu efter helg och bilkörning samt alldeles för få timmars sömn, men tacksam för dessa dagar.
Inte många knop ska göras denna kväll.
Packat upp, lagt i en tvätt och satt mig i fåtöljen.
Danmark-Sverige på teven som tycks få vägen, snack med maken som även han är trött efter tre dagar i Belgien och även han helgen i Stockholm med sina vänner för hockey.
Två utsketna äppelskrutt, det är väl vi det!
 
Kram ❤️ Johanna

Tacksam för fin helg.

0 Läs mer >>
 
En semesterfredag och min gula Solbritt styrde kosan till Stockholm med pappa, ungen och mig.
Vi stannade i Eksjö för att fika, på mysiga Lennarts konditori. De slår nog rekord i antal tillgängliga sorters kakor, helt otroligt!
 

Eksjö är nog värd ett eget besök någon gång. Så många fina, gamla träkåkar överallt. 
Vi körde genom Tranås enligt pappas önskemål, då han varit där mycket förr. En nostalgitripp att köra den stora Storgatan fram med massor av butiker, fik och matställen på vägen. 

 
Efter incheckning tog vi taxi till brorsan. 
Fick kaffe och kaka, satt och snackade några timmar innan mat på Östgötakällaren.
En klassisk lite gammeldags meny, med oxkind, schnitzel, fläsklägg, och skomakarlåda bland annat. Det fick bli skomakarlåda med en staropramen för min del, oerhört gott och galet mäktigt. Trots det kunde vi dela en creme brule, barnet mitt och jag.
Fina timmar med mycket prat om mamma, om lite historia bakåt, och om hur det blev, om saker förr och sjukdomarna som inte var nådiga mot henne. Hon kändes så närvarande i samtalet, kära mamma. Vi känner nog alla att hon har det bra nu, borta från en alltmer förvirrad hjärna och från fysiskt lidande. Som hon kämpat. Som hon är värld härliga tider utan elände nu!
 

Gillar de här hederliga krogarna, mörka och inbjudande, fullsatt med det där sköna sorlet som blir av nöjda människor.
En promenad till brorsan och lite mer snack efteråt, innan det var dags för taxi hem.
 
 
Sovit sisådär. Lungsen trilskas och irriterar, men men. Det får gå! Lite mer inhalationer får det bli ikväll för att kanske stävja stöket.
 
Idag blir det hotellfrukost tillsammans och sedan en bilutflykt till Sigtuna, som med Lund är Sveriges äldsta stad.  Varit där för många år sedan och ser fram emot att se den igen!
 
Blir nog både hockey och fotboll hos brorsan senare, och grillat på menyn. Blir bra!
 
Kram ❤️ Johanna 

En resa i nostalgi oc...

0 Läs mer >>
 
Vaknade igår och var helt slut.
Slut i kroppen, i själen och orkade ingenting. 
Gick upp och gjorde mig klar , åt frukost och drack lite morgonkaffe men insåg att nej, det går inte idag.
Lyssnade på min kropp som mår i vågor liksom, och stannade hemma. Sov till och från under dagen, tog det väldigt lugnt. Väntade in och tillät.

 
Vaknade med en annan känsla idag, en lättare känsla och en annan lust till att göra saker.
Varit en dag med högt tempo där jag fått mycket gjort och jag har njutit av det. Tänker att det är så jag funkar, det blir mer och mer uppenbart. Jag kör på, fixar och donar med jobb, saker runtomkring, träning och trevligheter och så däremellan måste batterierna laddas ordentligt. 
Som det är nu verkar batterierna ta slut lite fortare, och det går liksom inte styra riktigt men det får vara så.
Sorgen gör sig påmind och så får jag backa en stund, för att vänta in kropp och knopp. 

 
Tränade ett styrkepass efter jobb, körde och handlade lite och så hem där barnet mitt var och även käre maken.
Frida-Hedvig, pappa och jag ska till huvudstaden imorgon, för häng med brorsan. Pappa har inte varit där sedan oktober 2023, när vi var där med mamma och pappa. Såg Moulin rouge och gick på Prinsen och åt gott, en fin helg men som på något sätt så tydligt kändes som den sista gången det skulle gå. Tänker ändå att wow vilka helger vi haft ihop, vilka mysiga utflykter vi haft genom livet, och vilken ynnest att ha sådana föräldrar en vill hitta på saker med! Så tacksamt.
Hoppas du är med oss i helgen mamma, vi ska på sightseeing i Sigtuna som är så mysigt. Och gå på krogen och käka, något du alltid uppskattat ju. 

 
Fick med mig dessa godingar hem från en rensning hos pappa, små vättar tror jag betyder tur. Och särskild tur när de varit mammas tänker jag!
 

Jureskogs fick det bli ikväll, crispy chicken och sweet fries som är så jäkla gott! Och en barnslig god chokladmilkshake...oj, oj så gott.
Mätt som en plätt ska jag nu läsa några rader i Män och Kvinnor av Lena Andersson.
 
Hoppas på en god, inhalationsfri natt denna natt.
Lungsen är lite tjuriga, säkert på grund av väderomslag. Ytterst klena saker det där!
Men det gå även denna gång.
 
kram ❤️ Joey

Vänta in kropp och kn...