Då fanns inte ett moln.
Imorgon för två år sedan togs denna bilden.
En av de absolut bästa dagarna i mitt liv, när jag och mannen min gifte oss.
Så otroligt härligt att få dela den dagen med den närmsta familjen, och med alla vänner. Att få dansa med min mamma på kvällen, och få gå in med min pappa i kyrkan, det är fina, varma minnen en tung dag som denna.
Då fanns inte ett moln på himmelen, vi Såg i alla fall inget annat än blå himmel, sol, kärlek och lycka den dagen.
Fint att se tillbaka på.
Om en vecka ska urnan ner i jorden, vid platsen bredvid farmor Maja och farfar Tage. Det blir bra, och det kommer nog kännas skönt att ha någonstans att fysiskt gå, även om det också känns så sjukt. Min mamma!
Idag är en saknadens dag.
Tungt och grått liksom, fastän solen skinit.
Tungt och grått liksom, fastän solen skinit.
Säkert trött efter helgen också, som ju också var annorlunda, en första gång liksom. Allt går i vågor.
Sista säsongen nu, otroligt bra serie men galet rå. lite sorgligt men också lite skönt att den snart är slut.
Hoppas på en lugn natt, en omfamnande natt och en bättre morgon.
Kram ❤️ Johanna
Kram ❤️ Johanna