Som min medicin.
Sovit så gott i natt, vaknade utvilad strax efter sju. Så otroligt skönt! Fick kaffe på sängen, låg och läste nyheter och Lyssnade på låten jag vaknade med i huvudet: Natten har tusen ögon. Hur kommer det sig liksom, att en (jag?) vaknar med en speciell låt i skallen...märkligt allt som oftast men onekligen kul.
Efter frukost och andrakaffe gick vi och fixade bort ogräs och lade fogsand vid stenplattor, maken och jag.
Tog en skön promenad efteråt.
Det har blivit som min medicin senaste året. Att utan hörlurar gå och lyssna på det runtomkring. Fågelsången är magisk, varierande och otroligt välgörande känner jag.
Just nu är ju allt så vackert, så grönt att det nästan gör ont.
Och jag älskar det!
Blev så glad och rörd för fin present som stod i trappen igår, en vän som fångat mig Och hittat det som text. Tack!
Tredjekoppen kaffe blir i den idag, en otrolig kopp!
En bra helg trots jättedipp igår.
Middag med vänner i fredags, några timmar med pappa i går, träning och kaffe hos en kompis. Lugn kväll med käk, prat och sista avsnittet på den alldeles utomordentliga serien The last kingdom. Idag är det en skön dag, so far.
Rep i eftermiddag. Lite sång och musik som balsam och en lugn kväll i sikte.
När dagar som igår kommer tänker en att det inte går att resa sig igen men så kommer ändå lusten, energin tillbaka.
Saknaden är där hela tiden, tankarna på sista åren men också mer och mer på hur det var innan. På allt fint och roligt vi haft, och på hur fin hon var som mamma.
Tacksamheten är stor för det.
Tacksamheten är stor för det.
En dusch nu och så en stunds läsning tror jag!
Lite svalt på balkongen så kanske blir det fåtöljläge med bok och en nybryggd kaffe i min förträffligt fina mugg.
Kram ❤️ Johanna