Tack livet för det.

En dag jag bävat för, och haft en stor anspänning för.
Att ses med alla barnen och vår bästa "extended family" utanför kyrkan för att vi skulle få en egen stund med mamma och varandra, det var så starkt. Starkt att ta in att mamma verkligen låg där, att detta var vårt farväl.
Min älskade, finaste mamma som jag och vi verkligen haft turen att få ha.
Så oerhört, så sorgligt så bröstet slits itu och mitt i allt så väldigt fint med den vita kistan, med blommorna.
Och så musiken, som ramade in allt precis som hon hade tyckt om. Freddie Wadlings Blott en dag, Koppången med Helen Sjöholm, Mamma med Albin Lee Meldau och Sammy Davis, som var musiken hon och pappa vaggat min unge till sömns till. Så många gånger. Vaggande, dansande i deras vardagsrum i huset. Over the rainbow med mig på sång, Jocke på trumpet och eka på gitarr- i inspelad version från VäderLeks-tiden, ett bra sätt att skicka med min sång utan att själv behöva stå där en sådan här dag.

Finaste bonusbarnbarnen skrev så fint, till de fina blommorna.
Mitt i allt var det också ljust.
Prästen talade så fint, rakt in i våra hjärtan om mamma och att vi måste haft Ingelstads bästa fritidsgård hemma, att det alltid måste doftat bullbak och att vi haft sådan tur. Precis så.
Mitt i allt var det också ljust.
Prästen talade så fint, rakt in i våra hjärtan om mamma och att vi måste haft Ingelstads bästa fritidsgård hemma, att det alltid måste doftat bullbak och att vi haft sådan tur. Precis så.
Och också om mammas livsglädje, att hon älskade att dansa, spela fiol och dragspel, att gå kurser i silversmide och att hon verkade ha så många timmar på sitt dygn.
Fint att verkligen bli påmind om det, när sjukdom gjort livet annorlunda en längre tid.
Den hon var innan det är ju den mamma jag mest vill ha inom mig. En livsglad, livsbejakande människa som gjorde det bästa för de runtomkring och såg till att också ha det bra själv.
Fint att verkligen bli påmind om det, när sjukdom gjort livet annorlunda en längre tid.
Den hon var innan det är ju den mamma jag mest vill ha inom mig. En livsglad, livsbejakande människa som gjorde det bästa för de runtomkring och såg till att också ha det bra själv.

Att se alla människor var en så stark känsla.
Ledsna, vackra människor som älskar mamma precis som vi, så fint. Fint att kramas och ta in stunden och varandra och känna tröst i det.
Så värdefullt, och som mamma hade velat vara med liksom i fysisk form när alla samlats så där!
Ledsna, vackra människor som älskar mamma precis som vi, så fint. Fint att kramas och ta in stunden och varandra och känna tröst i det.
Så värdefullt, och som mamma hade velat vara med liksom i fysisk form när alla samlats så där!
och hon hade aldrig velat gå hem, hon ville alltid stanna lite till.

Det blev en runda i Bokhultet med brorsan efter lunch och lite häng, och så pizza och vin med bonussöner, Frida, Oscar, Pappa, brorsan och vi ikväll. Ett bra sätt att avsluta dagen, kvällen och natten på. Samlas och prata, mycket om mamma och om dagen. Att det var så fint, mitt i allt.
Jag har en otrolig familj, så varm, stor och fin.
Så tacksam för det alltid och i sådana här stunder liksom extra mycket.
Vad hade jag gjort utan dem?
Jag har en otrolig familj, så varm, stor och fin.
Så tacksam för det alltid och i sådana här stunder liksom extra mycket.
Vad hade jag gjort utan dem?

Denna dagen är gjord.
Det blev så fint det kunde bli, och precis så tungt som jag tänkte.
Ändå är mamma med ändå, i oss med alla våra minnen av henne och med all kärlek vi har för henne och det hon gett.
Det gör fysiskt ont att det aldrig kommer att bli detsamma mer men bröstet är också fyllt av tacksamhet och en viss stolthet av att ha fått ha en just så underbar mamma.
Tack livet för det!
Kram ❤️ Johanna