Liksom vakar och pysslar om.

 
Ännu en tämligen rörig dag.
Känner att min skalle inte riktigt räcker till just nu, har inte samma kapacitet att ha många järn i elden samtidigt. 
Inte så Konstigt just nu antagligen men en okul känsla. 
Får liksom kolla vissa saker igen så jag inte missat något.
Gick tidigare, direkt hem och bytte om och till pappa för rensning, gråt, kramar och idogt arbete. 
Det är en del av alltihop, gå igenom, prata om det, stanna upp i bland men liksom jobba på. 
Nu är det gjort som just nu kändes nödvändigt.
Mer ska göras men det får ta lite tid.
Nu landar vi lite igen.


Lade i en tvätt, packade upp det jag hade med mig hem, tog en dusch och satte mig vid det röda huset och läste ett så fint kort jag fick av mammas gamla vän. 1972 lärde de känna varandra och var varandras goda vänner, hittade på saker ihop, var hemma hos varandra och gjorde utflykter. Hon beskrev mamma så otroligt fint, så jag började storgråta.
min älskade mamma! Så fint att hon lämnade sådant avtryck Hos människor. Blir starkt berörd. Tack du fina människa som delar med dig så. Kramar om i din sorg!
 
 
 
Nu ska jag strax lägga mig i min sköna säng, läsa lite ur Skam.
Förhoppningsvis somnar jag fortare ikväll och får sova djupt. Känner mig lite kymig men tänker att det kan vara någon slags utmattning i allt. 
Hoppas min kära pappa får sova gott i sin nya säng, och att han får vakna lite pigg, och att mamma tar sig en lov omkring honom. Liksom vakar och pysslar om.

Kram ❤️ Johanna

Kommentera här: