Kanske blir världen lite vänligare.

 
Fick fina snapsglas av morbror igår.
Som tillverkats på Elme glasbruk, i Älmhult, där min farfar jobbade, Tage Roth. 
Glasbruket var i bruk mellan 1917-1970 och var sveriges största glasbruk på sin tid. Rätt coolt ändå.  Och vackert med nya små snapsglas i samlingen, där det finns en hel del glas som farfar gjort och annat som han säkert varit delaktig i. 

 
Dagen idag har varit bra. 
Fått mycket gjort, som jag nu hoppas ska hålla. 
Massor av planering, telefonsamtal och  pusslande. Det är roligt! 
Fattar själv inte hur jag riktigt orkade idag, då jag satt uppe mellan tolv och halv tre i natt - full av tankar som snurrade runt. 
På det som är, som har varit och vad som väntar. 
Som en inte kan veta hur det blir. 
 
Men på något sätt går minuterna, timmarna, dagarna.
Och på något sätt fortgår livet, fastän det känns som att det är på paus på andra sätt. Och de där minuterna, timmarna och dagarna ska tas till vara, göras till det bästa som det kan bli. 
Imorgon får vi kanske lite klarhet, någon slags plan. 

 
Tog ett träningspass efter jobbet.
Så skönt att få utlopp, samtidigt som en podd gick i öronen. 
Ett bra sätt att försöka stilla snurr i hjärnan.
Det gäller att ha några sådana sätt, som att promenera, träna, musicera och sjunga, lyssna på musik och baka. Ibland också måla. Det är för mig en slags balanserande av aktivitet och stillhet, för att må bättre. 
Det gäller att hitta sitt sätt. 
 
 
Ikväll är maken iväg.
Drt blev stekt ägg och avokado på grötbulle, lagom käk när en är själv. Kollar Tyska huset på SVT play, en riktigt bra serie om en rättegång i efterkrigstiden efter andra världskriget. Huvudpersonen är en ung kvinna som anställs som översättare, och mycket kommer in under huden på henne och det hon trodde var en sanning rivs isär. 
En stark serie, om de grå nyanserna och ibland så väldigt svarta och vita. 

Och den där ondskan, som visar sig på många håll i världen. En undrar hur det kan bli så, hur människor kan fyllas av sådant hat, bli så otäcka, så kalla.
Må moder Jord få frid. 
Låt oss vara så snälla vi kan, mot varandra.
Låt oss le mot den vi möter, alltid blir någon ett smul gladare. 
Kanske kan världen bli lite vänligare då.
Det är ju värt ett försök.
 
Kram ❤️ Johanna

Kommentera här: