Släppa allvaret och njuta.
Ibland undrar jag varför. Varför en känner att en måste gå till attack. Att liksom dissa allt, ge uttryck för att det mesta är dåligt utan att själv komma med en konstruktiv idé om hur det möjligen skulle kunna bli bättre.
Det gör inte att saker blir bättre eller enklare.
Det gör inte heller att människor blir sitt bättre jag, utan kanske mer tvärtom.
En bajsmacka liksom.
De där sakerna tar energi från det en borde lägga kraften på. Eller mer att kraften läggs på det en bör göra men samtidigt ska den där mackan suga lite i ett hörn, och vara sådär irriterande mest hela tiden. I bakgrunden.
Vissa dagar landar det inte ens. En kan hantera det och stöta det ifrån sig, borsta av sig det. Andra dagar gör det ont, då det känns som en orättvis macka att få. Hade inte spelat någon roll om det så var jag eller någon annan som drabbades, men orättvisor är inte okej. Oförtjänt kritik är osnyggt, och något som borde gå tillbaka till den som måste uttrycka den.
Det blev en väldigt aktiv, bitvis stressig dag med många bollar i luften. En sen dag som blev annorlunda än jag tänkt.
Skulle varit på Vårdförbundets bio men det fick bli andra prioriteringar, så att morgondagen ska bli så bra det går.
Hoppas jag i alla fall.
Gick förbi pizzerian på väg hem, för att beställa pizzor till fredagens jobbfest här hos mig. Ser fram emot det, att få släppa allvaret och njuta av varandras sällskap och få partaja lite. Känns välbehövligt!
Hemgjorda hamburgare, grönsaker och tända ljus var ett bra avslut på denna dag.
Samtal med bästa bonussvärdottern en stund.
Nu bok under filten.
Och förhoppningsvis en natt med djupsömn. Med öppet fönster och lugnt huvud.
Kram ❤️ Johanna