Johanna Roth

 

Hur säger en det till någon, det en själv helst inte vill säga. 
Det som ska sägas vill någon inte höra, hur uttrycker en sig då?
Hur får en fram det som måste fram och också få fram att det också kan bli hur bra som helst - för alla. Att förändring inte behöver vara av ondo, utan det kan leda till något bra. Efter tillvänjning absolut, men ändå till slut bli bra.

Det är frågan.

 

Promenaden med musik, Svante Thuressons ljuva stämma, gav lite lugn. Lite vägledning. En input.

Hur en än säger det, vilket sätt en än väljer så kan det landa tokigt. Eller bättre. Eller kanske bra. Ingen vet, och inget går liksom att göra något åt det. 
Ibland behöver saker sägas, göras, som är högst obekväma, kanske rentav sårande men likväl så är det så.

 

Hästen i hagen stod lugnt och tuggade.

Till synes helt tillfreds med livet. 
Luften var kylig, och hög. 
Promenaden var bra för kropp och knopp, efter hel arbetsdag.