Hjärnan fri att vandra.
Idag blev det jobb på plats.
Skönt ändå, att se folk, att snacka med närmsta kollegorna och att ha lite närmre vissa saker.
Är fortsatt rosslig, trött och bihålorna känns men det är klart bättre. Det kommer att ta tid, det är ju samma process som alltid. Ett par veckor till säkert innan det känns bra igen, och där upptrappning av träning får ske. Lite i taget.
Är fortsatt rosslig, trött och bihålorna känns men det är klart bättre. Det kommer att ta tid, det är ju samma process som alltid. Ett par veckor till säkert innan det känns bra igen, och där upptrappning av träning får ske. Lite i taget.
Stämplade ut en timma tidigare, trött som en gnu.
Tog en stilla (nåja, för att vara jag i alla fall) promenad runt vår stadsdel och bara njöt! Inga lurar i utan öronen fria att lyssna på fågelsång, hjärnan fri att vandra i tankarna som den ville. Solen som faktiskt värmde. Jisses vad efterlängtat!
Lade in en tvätt, bytte handdukar efter dagens städning som kändes ut i trapphuset när jag kom hem...en sann lyx.
Pratat med yngste bonussonen som numer bor i samma stad som Frida-Hedvig. Det gläder mig verkligen, att de åter är i samma stad och har varandra.
Ser fram emot nästa tur till Malmö för att kunna se de båda!
Ser fram emot nästa tur till Malmö för att kunna se de båda!
Ibland bästa uttrycket, den här sinnesrobönen.
Så mycket i livet just nu som stämmer in på det. Hur en får välja sina strider, acceptera somligt men också gaska upp sig och säga ifrån, driva på när det behövs.
Den där acceptansen är ju, för mig, den klart svåraste.
Att låta bli, låta vara. Att inte springa på alla bollar.
Att inse att jaha, nu är det så...och liksom vila i det och kanske vänta in. Som sagt, väldigt o-lätt men ibland nödvändigt.
Den där acceptansen är ju, för mig, den klart svåraste.
Att låta bli, låta vara. Att inte springa på alla bollar.
Att inse att jaha, nu är det så...och liksom vila i det och kanske vänta in. Som sagt, väldigt o-lätt men ibland nödvändigt.
Maken ska ut och käka med sina barn ikväll, här blir det nog en äggmacka och en kopp te. Bok.
Det känns välbehövligt efter en arbetsdag på min rätta plats. Återhämtning, alltså.
Det känns välbehövligt efter en arbetsdag på min rätta plats. Återhämtning, alltså.
Kram ❤️ Johanna