Johanna Roth

Coffee Pot fick bli frukoststället idag. Rekommenderat både för tidigt öppnande och för att de har hundra olika omeletter på menyn. Det var perfekt med en tomat- och ostomelett samt en balja kaffe innan sista körningen på vår resa. Jag skulle kört idag men min kropp är knäpp, så jag avböjde detta. Längtar till Halmstad och Alezzokliniken och hoppas på lite underverk nästa vecka…

På väg till Phoenix var det återigen vackra vyer, och bitvis med hiskeligt många och höga High Chaparral-kaktusar (visst heter de så?).

Minns att jag som femtonåring klippte ner en jättehög sådan här kaktus då jag läst att de skulle vara livshotande farliga om katter käkade på dem. Jag hade katt, så sagt och gjort, när stackars mamma kom hem från jobbet och undrade vad jag gjort så låg kaktusen nedklippt i en Ica-kasse. Ganska typiskt Johanna-infall…!

Fick Igår veta att det i Sedona kan krypa omkring sådana här godingar. Vi är ganska glada att vi sluppit se någon tarantella, och hoppas innerligt att vi inte lyckats få med någon i bagaget…!

Då det är flera timmars väntan i san Fransisco roade vi oss med att räkna ut hur många mil vi kört dessa nästan 3 veckor. 281 mil har det blivit på vägarna i CA, Nevada och Arizona. 

Vi har kört en ny Hyundai Santa Fe, som rullat fint och jämnt på vägen. En bra upplevelse! 

Otrolig smidig återlämning på flygplatsen. En trevlig kille tog emot, blippade något och sjöng en snutt och sedan "all set!".

Vi har intagit en halv pizza var, druckit en kaffe och slappar nu i stolar i väntan på flyg till Kastrup och nästan hemma. 

Hoppas på att allt är i tid så vi kommer med tåget hem bra. 

Har inte alls haft hemlängtan, utan har varit full av upplevelser och förväntan över allt vi planerat, också planeringen för nästa dag.Vi har det bra ihop, maken och jag, och vi har haft det riktigt bra dessa veckor. Ni som undrar ifall vi fortsatt kommer att vara gifta när vi kommer hem så är svaret ja. 

Jag har en väldigt lätt man att leva med, och att resa med. Och jag är tydligen också ganska lätt bara jag får påfyllning av kaffe och mat med jämna mellanrum! Och inget av det är ju särskilt nytt under solen!

När jag sitter här i väntan nu på det oundvikliga att åka hem, så hade jag helst velat ha en tidsmaskin….voilà så var vi hemma!

Det blir bra att komma hem också.

Att landa. Äta nyttigare än det amerikanska köket. Tvätta allt. Träna. Insupa svensk sommar. Ta en kaffe på balkongen. 

Och så, givetvis att träffa vänner och delar av familjen igen. Det blir fint det!

Stor kram från Phoenix 

❤️

Joey