Kan betyda massor.
Halv nio var klockan nästan när jag vaknade. Nästan åtta h sömn. Hur skönt som helst, och så välbehövligt. Hela veckan har det varit väldigt motigt att stiga upp så det var en bra morgon detta!
En redig lördag innefattar fika med mina föräldrar. En väldigt fin tradition tycker jag. Mysigt att ses och stämma av livet lite, kuta över en kopp och bara vara en stund. Nu för tiden är det mest vi som hastar vidare till andra göromål men den
där förmiddagen känns viktig.
Tog på mig träningskläder och gick direkt ut för en kraftpromenad. Eller promenad helt enkelt. Vilka märkliga uttryck egentligen. Powerwalk. Kraftpromenad. För mig finns väldigt sällan något annat än just det, då mina steg automatiskt är kvicka om vi
inte är på semester och flanerar lite i en stad. Det har jag ändå lärt mig även om maken rätt ofta får sakta ner mig.
Och vandring. Vad är skillnaden på promenad i naturen mot vandring? Längden? Vart en är? Eller räcker det att ta på sig vandringskängor och hikingbrallor så vandrar en…? Jag vet inte jag, mer än att det är skönt med promenad oavsett hur.
Lyssnat mycket på Sinead O’Connor senaste dagarna, sedan jag såg dokumentären.
Otroligt många bra plattor, kanske särskilt denna. I’m not bossy, I’m the boss. Sådan power liksom, sån känsla och jäkligt bra texter. Som jag och en vän skrev i dagarna, att hennes musik ger kraft om en känner sig skör och liten.
Promenaden gick fint, i nytt linne. Kul att unna sig nya träningskläder ibland. Blir liksom roligare att röra på sig. Något psykologiskt med det kanske. Nu klarrosa färg gör en ju glad dessutom.
Blir en dusch om en stund, när jag tröttnat på sol och bok.
Sjungit en del i dag, kanske blir det en stund till. Läste en fin minnestext i smp idag. Om ni gamla musiklärare. En människa som jag från allra första dagen på högstadiet verkligen gillade. En lågmäld man, med lite krusigt hår och väldigt snälla ögon.
Hans huvudinstrument var violin men han var en fena även på piano och han fångade mitt intresse genom att erbjuda möjlighet att sjunga med honom, på samlingar, lucia, kabaréer och olika tillställningar. Det var nog mycket därför som jag stod ut de
där åren när jag ganska ofta struntade i både slöjd, - idrotts- och fysiklektionerna. Då snackade vi i korridoren, han utan att döma och vi gick in i aulan till flygeln istället. Hur smart?
Träffat honom lite då och då genom åren, och stannade alltid och växlade några ord.
Minns honom verkligen med värme.
Tänker att alla möten vi har, att vi ska ta tillvara på de som känns lite extra. De kan betyda massor för den vi möter.
Ha en fin lördag!
Kram ❤️ Joey