Blända för allt den är värd.
Solen! Ljuset! Så otroligt välbehövligt och härligt!
Låg kvar i sängen och var slö i morse, hämtade varsin kopp kaffe och låg kvar lite till. Då var det fortfarande mörkt.
Efter ett träningspass och hemgång kom solen, och då med besked. Jäklar så härligt!
Inte så vanligt förekommande att markiserna går ner, det har de inte gjort på månader.
När det väl blir så här ill-ljust så vill en nästan inte att de ska lösas ut utan att solen ska blända för allt vad den är värd.
Tog min finfina elcykel till mor och för en kaffe, och mannen kom efter med bilen. Lite kallt att cykla men också helt underbart! Tror att jag kommer använda den mycket i vår och sommar, lite som att köra moppe fartmässigt.
Fick en fråga om hur jag mådde denna dag. Förstod det som att det som är beskrivet i min blogg är ett högst varierat mående, från dag till dag. Det landade in i mig, och bekymrade mig först. Att det kanske stör den som läser, att jag verkar
vara en gnällig djävel. Sedan gnuggade jag runt det lite till och omfamnade det. Att ja, livet och måendet är ju ganska skiftande. Saker upprör, hjärnan brinner, kroppen tjurar samtidigt som härliga, roliga saker händer, och jag gläds och jublar.
Kroppen är min, och ganska ofta är jag så tacksam över att den ofta ändå funkar. Trots sega lungs och ont, så hindrar det mig väldigt sällan. Det ser jag som en seger. Men jag vill inte hymla, vill inte bara skriva om rosa bubblor, fest och skojigheter.
Livet är så mycket mer, har så många fler lager.
Det är ju så. Upp och ner, toppar och dalar. Svart, vitt och grått och ibland ett virrvarr av färger.
Nu blir det läsning, i En piga bland pigor.
Behöver lugna ner min hjärna efter att ha läst inlägg från ledningen, som är kritisk mot ivos granskning…orkar inte skriva om det just nu. Det är bara så nonchalant.
Det ska också centrifugeras lite i mitt huvud.
Kram och go söndagskväll!
❤️
Joey