Som vill bli buren.
Att vid frukostbordet inta sitt kaffe samtidigt som blicken kan vila på den här vackra buketten, det är en stunds skönhet liksom.
Går enklare att vakna och att möta dagen då.
Att andas innan allt drar igång.
Gick tidigare från jobbet, hade ett jättebehov av frisk luft och träning…som att själen skrek "UT!!". Och jag kunde lyda när farten idag var lite lägre.
Viktigt att lyssna in. Att tillåta sig.
Och idag behövde jag ut och lufta mig, låta tankarna gå i samma takt som benen.
Landa in i min kropp efter många timmars stillasittande, få fylla lungsen med syre.
En sådan ynnest.
Blev med hund ilväll några timmar.
Mysigt att få ha lilla Cava här, småprata lite med och klappa. Titta in i hennes bruna, snälla ögon och så ha henne bredvid i soffan.
Saknar att ha djur. Att ha Tusse, som älskade vara i famnen, som helst ville bli klappad dagen lång. Saknar värmen, goset. Att bli mött av den lilla när en kommer hem.
Är dock otroligt glad för förbättring av mina lungs, inget är värt det. Men ändå…drömmer om en sphynx, en aprikos nakenkatt med sitt personliga, liten Alienlika utseende. Drömmer om den där varma kroppen, som vill bli buren, som vill ligga i famnen, vara
nära.
Nu blir det ett program om Frida Kahlo på SVT play. Och så tidigt i säng efter två konstiga nätter, med inhalationer och drömmar.
Kramar ❤️ Johanna