Har du ingen livmoder…?
Någon skrev på sociala medier: Har du ingen livmoder? Ge då fan i att bestämma över dem som har det.
Ganska talande, och även om det också förekommer kvinnor som faktiskt tycker att de själva eller andra flickor och kvinnor inte är kapabla att själva bestämma över sina kroppar , så är det flest människor utan livmoder i bestämmandeposition.
Det som händer i usa, och på flera andra platser i världen (det händer också bra grejer på samma tema, länder som gjort lagarna mer humana och som ger kvinnorna självbestämmande) är otroligt allvarligt. Att vi backar årtionden, sekel tillbaks på många
håll.
Vad händer sen? Vad är nästa drag för att minska friheten, åsikts- och yttrandefriheten, klädkoder och skolplikt…
Ja, ingen vet. Men det är otäckt när ledare vill gå tillbaka i utvecklingen där det antagligen inte blir så att det kommer ske förre aborter- bara olagliga och för kvinnan livsfarliga sådana.
Jag tror, som så många skrivit och pratat om sedan usa satte spiken i kistan, att vi måste kämpa. Varje dag måste vi vara medvetna om våra fri- och rättigheter och kämpa för dem, inte ta de för givna. Strömningar åt tillbakagång finns även här, och det
vill i alla fall jag kämpa emot så mycket jag kan.
Vi är fullt kapabla att själva bestämma över våra kroppar, hur vi vill leva och vad vi vill slåss för.
Det tycks som att hat ibland tar över världen.
När människor av övertygelse tänker att de besitter den enda sanningen, då blir det otroligt skevt och nedvärderande och ibland hatiskt.
Tror att media behöver börja lyfta de andra strömningarna också, att det kämpas och ryts ifrån, att kärleken flödar för kvinnors, och hbtq-personers, personer med funktionsvariationers och andra gruppers väl och ve. Det drunknar i allt som händer,
men vi behöver se mer av det som hände i Norge. Det blev ingen Pride men människor gick man/kvinns ur huse och ville visa sitt stöd och sin kärlek. Det är kraft! Det är uppror som syns och som ger ytterligare kraft åt de som ser det.
Många tankar som mals just nu.
Samtidigt är det så fint runtomkring, i naturen. Det blommar, det är varmt, fåglarna sjunger och livet ändå. Det är ju oftast väldigt fint. Gäller att inte drunkna i allt negativt, men att vara medveten och försöka sprida kärlek och upplysning samtidigt
som en faktiskt får njuta. För här är livet bra.
Jag har städat huset, varit ute och gått och hämtat ett paket med mina potentiella bröllopsskor. Har de knäppaste fötterna, som får skoskav genom att se nya skor, så tänkte att det gäller att beställa i äkta läder så tidigt som möjligt för att hinna gå
in dem här hemma. Jo, men planering det är jag det!
Nu ska jag sitta still ett tag, i mellanrummet som tycks vara svalaste stället i lägenheten.
Jag ska läsa i Emma Hambergs Je mápel Agneta. Det är en må-bra-bok, med härliga person- och platsbeskrivningar.
Ikväll ska vi cykla stilla (har ju ingen elcykel!) till vänner för lite mat och prat. Får nog ta på svalaste klänningstyget då, tror jag…
En drink i skugga kan funka ändå!
Blir så bra så.
Kram och god måndag!
❤️
Johanna