Bra tradition, coolingar och brusten kärlek.
Tidigt uppvaknande efter god sömn. Cortisonkuren gör saker med sömnen dock, så en vaknar lite speedad.
Käre mannen min gjorde kaffe på sängen, så jag var kvar en stund och fick komma igång långsamt.
Tog en runda på stan, köpte fina kuddfodral för presentkort jag fick av mor och far, och så dejtade vi alla fyra på uteserveringen på favoritfiket. En sådan bra vana det är, ett bra sätt att ta tillvara lördagförmiddagarna och livet liksom.
Tyckte min kära far såg så cool ut när han kom, i ny jeansjacka. Vårkille på snart 83 bast, underbart!
Min kära mor är också fin hon! Alltid fräsch och söt! Patrik är en Cooling, även han, i skinnpaj våren till ära.
Kände av rastlöshet i kroppen efter fikat, så tog en härlig tur runt Växjösjön bland annat. Runt hela sjön var där ett hav av vitsippor…alltså denna årstid! Älskar’t!
Gula kuddvar fick nu ny plats, för att liva upp lite.
Nya kuddvar hittade till vardagsrummet, två olika beige toner i sammet och en blommig snygging. Kul att förändra lite med jämna mellanrum, att boa. Behövs så lite för att den ådran ska få ro ett tag.
Nya jeans också, inhandlade även de för presentkort som vi regionanställda fick i julas. Sköna, högmidjade och tillbaka till 90-talets bootcut. Me like!
Suttit i mitt musikrum, i gungstolen, sedan promenaden. Läst i Herngrens bok, och får ett tungsinne. Ni förstår ju vad den handlar om genom titeln, och det gör ju ont. Oavsett vems beslut, på vilket sätt, så gör det ju ont. Oförståelsen när den andra
parten uttrycker sin önskan om att gå skilda vägar, ofta med känslan att det kommer som en blixt från en klar himmel. Sanningen är nog oftast att den som vill gå har bearbetat, tänkt och beslutat sig långt tidigare som gör att beslutet överrumplar.
Boken förmedlar verkligen alla känslor, som finns då. Från båda perspektiven. Det är ju ingen lätt sak att vara den som tar initiativet till en skilsmässa eller separation. Det gör lika ont, för det handlar också om spruckna illusioner och krossade drömmar,
rädslan att göra illa men också att skada sig själv mer om en skulle avstå beslutet.
Den är bra skriven, språket flyter och känslorna dallrar. Den är en käftsmäll av sorg, frustration och av en kärlek som bryts mitt itu.
Nu ska jag ta mig samman.
Låta Roberta Flack få mig att bli matfixarsugen. Kyckling med krämig sås på dijon, vitlök, ost, broccoli och klyftpotatis i ugnen ska det bli när lillbonus och hennes pojkvän ska käka med oss.
Kram ❤️ Joey