Johanna Roth

Att kunna sitta och måla, låta timmarna gå och låta blyertspennan och penseln pilla med sitt - det är som att glömma allt annat för en stund. Totta Näslund i stereon. En lisa för min själ. I synnerhet nu när kroppen inte riktigt är som jag vill. Vaknade piggare men fortfarande lätt huvudvärk och snuvig, konstig mage och trött. Sovit tio timmar per natt.  

Besviken. Ville vakna pigg, frisk, utan symtom annat än de jag alltid har. Nåja. Inget jag kan göra mer än att vänta ut. 

Att ändå plocka ur det goda, det sköna är jag rätt bra på ändå. Tittade på massa bilder igår, när jag satt här i gungstolen. Studenten, när jag blev mamma, fest och folk. Som jag saknar det. Fest, folk i trädgården och hemma. Musik, konserter, kultur. Gäller att fylla sig med det en kan. Leta upp godbitarna i minnet, musiken på platta eller Spotify. Färger. Toner.

Äta gott. 

Från OAS kommer denna lilla goda tiramisu, som fick bli lite nytto-sötbit idag. 

Antar att ni, som jag, läst om Roberto. 

Blir trött, arg, över att han tycker synd om sig själv för att han liksom var tvungen att köpa sex p.g.a. ångest. Offerkofta på. Synd om honom...? Han har säkert ett behov av hjälp, vilket han borde förstå istället för att göra det han gjorde. Det finns andra sätt, vilket han verkligen borde veta som själv skrivit alla på näsan att en faktiskt får ta ansvar för sitt eget liv. Gör då det, utan att plåga andra med din närvaro. Gör då det och plåga dig själv, inte de stackars kvinnor som är hitlurade av andra otäcka människor som vill sko sig på andras bekostnad. Blir illamående. 

Ta hand om er.

Var förståndiga hörni. Det är tråkigt, men nödvändigt. 

Kram ❤️ Joey