Johanna Roth

En ska väl vara lojal. 

Eller...?

När arbetsgivaren har panna som en pansarvagn som vägrar ge sig ens en tum, för att säkra personalförsörjningen- då är det svårt att inte bli upprörd.

När det känns som att en får en smäll i årets lönerevision när vi hela tiden får höra att vi måste spara. Producera mer. Att hyrpersonalen och patienter som skickas till andra sjukhus för att få behandling är de stora kostnaderna.  Jaha...? 

Det måste också sparas för att nytt sjukhus ska kunna byggas men ingen pratar om hur personalförsörjningen till detta ska gå till.

Det vore rätt ände att börja i, tänker jag.

Jag har en enkel lösning.

Slopa hyrpersonal och höj lönerna för befintlig personal så kanske de som redan är anställda vill vara kvar, och de som inte är det vill bli det.  Det är inte svårt att skapa en attraktiv arbetsplats men tankesättet måste ändras. Viljan att göra gott ska premieras, få kosta.

Om den personal som tidigare flytt lockas tillbaka skulle det betyda mycket. Kanske det då också skulle gå att öppna vårdplatser för fullt, och låta varje region kunna ta hand om sina patienter så att de får komma för vård och behandling inom rimlig tid.

Arbetsgivaren har pannben som diamant.

Som slåss hårt för att inte höja lönerna och för att tydligt visa att vårt jobb inte är så väldigt mycket värt.

Det. 

Det är en skymf mot alla som arbetar i hälso- och sjukvården idag.

/Joey