Ont återbesök. Och så pippibusigt underbar.
Gode värld vad öm en blir i en redan sårig näsa när läkaren sen gör en ordentlig utrensning genom att dra och suga ut allt som ska ut...
Helt svettig i händerna men nu befriad från diverse otrevligheter och med lugnande besked att op gått bra, mycket är rensat och infektionen borta...tack!!!
Nu ska jag låta alvedonen verka i min onda nos, och ta mannen min som bärhjälp vid mathämt.
Men alltså.
Nu kommer jag överens med stjärnorna o moder Jord, att 2018 ska avslutas stilla och fint och 2019 ska bli ett bra år. Ett friskare år.
Det vore verkligen ljuvligt härligt att få känna att kroppen min får vara så bra den kan!
Denna fina bild lade min älskade unge ut på sin insta igår, snodde den helt enkelt.
Så mycket hon.
Lite Pippi-busigt underbar med finaste smajlet som jag älskar!
Längtar efter henne.
Efter att pussa len tinning.
Krama om.
Prata med, om livsfilosofiska viktigheter.
Hon. Som liksom är det finaste jag gjort.
Kram ❤️