Bästa behållningen.
Efter jobbdag och myskväll hos arbetskamrat ska jag läsa några rader i ny bok jag fått låna. Lika kul att börja i en ny som det är sorgligt att avsluta en nyss läst (bra) bok.
Har läst Älska, glömma och förlåta.
Kitschig titel. Och nej, det är inte världens bästa bok men ändå tänkvärd.
Om hur en ska göra med saker som gnager, om de ska ut i ljuset och tittas på för att sen kunna förlåta - ibland andra och ibland sig själv. Att göra det i en amerikansk talkshow är kanske inte direkt det jag hade valt, som det till en del handlar om här.
Men reflektionerna är ibland intressanta.
Att ta ut det i ljuset, syna det som tickar på och kanske främst förlåta sig själv för dumma grejer en gjort till följd av olika livskullar. Där jag själv till slut ändå gjort nåt helt skruvat, eller mindre galet. Något som burits på, oavsett vad.
Att inse att i varje period i livet handlar en utifrån den känsla, kunskap, mod, förutsättning en har då. Då var då.
Idag och nu är annorlunda, om saker runt om har förändrats. Om en tillåtit sig att följa med i förändringen.
Ibland är reflektionen som blir efter en bok bästa behållningen, och det är ju stort nog.
Kram Joey ❤️