Johanna Roth

Inväntar alvedonens effekt. Omöjligt att sova när det känns som ett köttsår i halsen. Förmodligen svampinfektionen som orsakar smärtan långt ner i svalget. 

Ska invänta samtal från lungläkaren i förmiddag också. Väntan och inväntan.

Livet på paus, känns det som.

Lungorna är bättre, det är bra. 

Fick en bli-frisk-växt av äldsta bonusdottern idag, sockerärt. Så fin! Ställt den i fönstret i köket så den får feta till sig lite innan utflytt.

Det börjar komma vinbär....älskar färgen, smaken. Ser fram emot att sitta där i hörnan på bänken och plocka av. Frysa in. Ta vara på. Inväntar blåbär och krusbär också, många bär ser det ut att bli även där.

Gjorde nåt jättegott till kycklingen ikväll. Receptet fick jag av buffé. Koka färskpotatis, lägg på fat och tryck till med gaffel. Häll på riven västerbottenost, smörklickar och hackad gräslök. En delikatess verkligen, och det ser ju mysigt ut också:).

Fortfarande blommar nytt i trädgården, så fint på täppan över cykelstället. Kommer inte ihåg, men är detta malva tro...? Help me!

Fick en kedjebrevsfråga på Fb idag.

Jag ogillar det egentligen då jag tycker att det är pretentiöst arbetsamt på nåt sätt. Och ganska tjatigt liksom. Men iden var kul då den innebar att en skulle lägga ut de tio plattor som betytt mycket genom åren, en för varje dag. Så istället för att göra det på Fb och utan att "tagga" någon så tänkte jag lägga ut två per dag med förklaringen varför här på bloggen.

Nr 1 är ABBA, från 1976. Det var den plattan som på nåt sätt triggade mitt sångbehov. Stereon stod precis nedanför trappen till vårt stora vardagsrum med heltäckningsmatta. På trappan stod jag med lilla microfonen till stereon i handen, låtsades att det var scenen och att jag var Frida med sitt mörka, vackra hår. Sjöng och sjöng och levde mig in i de stora scenerna!

Nr 2 är Wizex, från 1978. Kicki var min husgud med sitt blonda hår och klara stämma som både behärskade Miss Decibel och Joddlarkärlek med samma självklarhet. Oj, vad jag sjöng. Och ja. Typ joddlade. Också på min trappa, eller förlåt, scen inför storpublik (oftast ingen alls, då jag stängde dörren in till detta mitt kreativa rum). 

Nu börjar alvedonen sätta in.

Dags att försöka sova lite.

Kramar ❤️ Johanna