Johanna Roth

I helgen firar vi min älskade lilla mamma som fyller 80 på juldagen. ÅTTIO. 

Minns när farmor fyllde det. Pigg som en mört även hon. Det är, eller behöver inte vara, någon jätteålder liksom även om det är krasst så att en har gått ganska många mil på denna jord vid den åldern. Kunskap och erfarenhet av livets hårda och roliga skola har ju samlats in, många minnen har satt sig som små filmer i hjärnan. En ser nog tillbaka ännu oftare, tänker jag, även om en som knappt 50-åring också kan vältra sig runt bland minnena. Livets skola, liksom. Med allt som händer. 

Hon är verkligen en fantastisk mamma!

Alltid funnits (och finns) närvarande. Stöttat, tröstat, skrattat och gråtit med. 

Generös med omsorger, med bullar och saft i ung ålder då huset fylldes med våra vänner kväll efter kväll. 

Alla skulle ha bulle, och korv med bröd. Pratas med. Stora vardagsrummet var liksom vårt och mor och far höll sig i vår inredda lilla hall, som ett mellanrum, och tittade på Lill-Tv. Otaliga gånger har hon hämtat mig, oss, efter fester, bio och annat när vi var i stan (bodde 19 km utanför). Mycket kärlek har det alltid funnits, och aldrig aldrig har hag tvivlat på det trots att hon måste tänkt många gånger, men herregud....vad gör hon nu??? Tro mig, hon har haft anledning till det.

Jag kunde inte haft en bättre mamma. 

Tack! Älskar dig så!

Önskar många, många mil ytterligare med världens finaste mamma!!

Presenten blev Stockholm. Med god mat. Och musikal.

Wasa Hof kan rekommenderas! Gedigen, rustik restaurang med lite äldre servitriser med erfarenhet och kunnande lysande utanpå liksom. Anka, potatiskaka och apelsinsås och bouillabaisse blev valen, och ingen gick därifrån besviken! Jag blev dessutom kär i konsten, av Jirlow. Så ljuvligt härliga och naivistiska tavlor som gör en glad!

Så fint att åka hit med föräldrarna, tycker jag.

Mysigt att va tillsammans och liksom bara vara i det, och hitta på trevligheter. Så värdefullt!

Oscars-teatern och Så som i himmelen såg vi.

Jag älskar filmen med samma namn, med Helen Sjöholm och Michael Nyqvist, Per Moberg, Ingela Olsson med flera. Riktigt bra skådisar och en fin nerv.

Musikalen var också fin, bättre än jag trodde men måste säga att de för mig okända huvudrollsinnehavarna var de klart lysande stjärnorna även om Anders Ekborg, Malena Ernman och Morgan Alling fanns bland artisterna. Kul att återse Oscarsteatern (såg My fair lady där som liten och Fantomen på operan som 20-nånting. En vacker teater som är över 100 år gammal.

Kvällen avslutades på en lite skränig pub, innan promenad i natten hemåt.

Jag hoppas mor var nöjd, det är hela huvudsaken!

Idag är det kaffe hos min älskade unge och hennes käre bror (min yngsta bonusson) och vidare färd till fotbollscup med Älvsjö damer i Tumba. 

Kram ❤️ Joey