Inget är för givet.
Kastanjeblommor är ju märkliga blommor, som står rakt upp som små granar. Vackra är de!
Fick en liten promenad efter jobbet, gick över gräsplanen mot Coop för att köpa snacks till den AW vi planerar på fredag.
I vårt land vid ingången växer det nu inte bara tulpaner, gillar att det kommer upp nytt i cykler. Det händer alltid något.
Ombyte av lunchhak blev det också.
Gick ner på stan med kollegan Sanne, satte oss ute i solen och avnjöt sushi. En annan miljö gjorde att lunchen blev en fest!
Eftersom lilla mor var sjuk på mors dag blev det ikväll middag på kafé deluxe. Gott och mysigt att kunna gå ut och äta någon gång.
Allting en gör nu känns som att det var evigheter sedan verkligen. Allt blir små högtidsstunder, och jag ska komma ihåg det. Den känslan. Att inget är för givet.
Tittar på sista avsnittet av The railway underground på Amazon prime. En väldigt speciell serie, så långsam i som berättelse. Den är grym, känns bitvis hopplös men också varm mitt i allt elände. Och det långsamma ger utrymme till mycket luft i berättelsen.
Inga självklara svar ges, utan berättelsen skapas också i en själv.
Kram
Joey❤️