Så fantastiskt!
Så kom den då, den där dagen.
Som Frida-Hedvig väntat på sen hon började första klass ungefär. Tretton år av skola är över, åtminstone på ofrivillig basis.
Brorsorna och syrran.
Glada och pigga!
Så himla härligt att se min bästaste unge såååå himla lycklig, springandes ut till friheten.
Morbror Johan och Fridis.
Han höll ett alldeles fantastiskt tal, rörande och kärleksfullt hur dessa åren varit och hur mycket han kommer att sakna henne när hon flyttar till annan stad.
Massa fina vänner på festen, så himla mysigt!
Bonussvärdottern, Elsa o Maja.
Svante, äldste bonussonen och studentskan.
AK (Fridas brorsors mamma, alltså mina bonussöners mamma). Hon hade virkat en liten mysse till studentskan.
Så fint att hon kört fr Växjö för att vara med på denna härliga dag! Betyder mycket!
Vi är liksom våra barns mammor på nåt sätt.
Rökrutan :-)
Fridas pappa med sångläraren Margareta.
Båda "fröknarna" var här, så fint för Frida att de kom!
Jag är så blödig nu för tiden så jag sa några ord men gav istället Frida en omskriven låt, lät inget vidare men jag gjorde en såg på Hit the road om att hon nu är fri, att hon går sin egen väg och är sin egen dirigent....
Men. Den största surprisen var att jag och hennes far sjöng en låt ihop för att ge henne lite barndomsminnen. Vi öppnade alltid våra konserter med den i gruppen Aprilväder, och sen Fridis var tre år satt hon alltid längst fram o dinglade med
benen och mimade med till hela texten.
Det kändes fint att få bjuda på!
Nu ska här städas och röjas.
En trötter idag, men glader.
Så fantastiskt att få vara med om.
Så härligt att se min älskade unge så himla glad!
Kram ❤️ Joey