Johanna Roth

Väntan.

Min absolut bästa gren.

Eller inte.

Precis pratat med min lungläkare. Finns inga genvägar, inga bättre mediciner än jag redan har. Troligen en virusinfektion i efterförloppet av lunginflammationen eftersom jag är så nedsatt, så fortsättning följer med dubbeldosering av mina vanliga inhalationer plus tillägg av cortisonkur och specialmaskinen (som jag redan kört sen jag blev inlagd)...det finns ingen Quick fix. 

Det är budskapet.

Hesheten och andnöden är bara att tugga i sig tills det med tiden läker ut bättre.

So help me tålamod.

Glädjer mig ändå för vackra blommor på mitt bord. 

För att jag sovit i natt.

För att jag har min fina sambo hemma igen.

Och att vännens barn tar studenten idag, att det må bli en ljus dag på något sätt mitt i allt.

Sambons dotter (således min äldsta bonusdotter) tar studenten imorgon.

Min älskade unge går ut tvåan på sin skola i Stockholm. Om 1 år då har vi student. Overkligt och spännande.

Gläds åt att jag är bjuden på frukost hos goda vänner imorgon. Får samla kärlek och energi.

Åt att jag, trots allt, är hemma och inte på sjukhus.

Och solen skiner.

Fortsätt med det.

Kram Johanna ❤️