Det största av allt.

(null)

Tänker att sång och musik, familj är nästan lika bra kur som antibiotika. 
En stilla färd, kaffe på brorsans uteplats.
Promenad i kvarteren där han bor, som är en lisa för själen. Mitt i Stockholm!
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Ville för mitt liv inte missa Duke Ellington Sacred Consert med dotterns skola där hon och tre andra var solister. 
Oj vad glad jag är att jag var här!!!
Dessa musiker är så otroligt, galet begåvade så att det låter som fullfjädrade professionella. 
Sacred Consert är cool musik, väldigt svår (jag hade inte kunnat lära mig det på 1 år!) och riktigt svängig. 
Blev betagen, berörd, tokglad, gråtmild - och det är ju bästa betyget: att det känns. 
Och återigen slås jag av att den där lilla späda varelsen, hon låter häftigt. Mycket. Och lite. Nyanserna är många, som böljande mellan den hon ser ut att vara, till svart och stor. Och känslan, glädjen hon förmedlar. Det största av allt.

Snart dags för brunch, på Solstugan, innan hemfärd. En liten dejt över kaffe och godsaker innan hemfärd igen. 
En snabb runda är bättre än ingen:-)!

Känner att livet är på väg tillbaka.
Rosselrasslet fick sig en käftsmäll av antibiotikan, tack tack TACK!!!! Är trött och liksom "andtrött" men när rosslet är borta har jag åtminstone en sak mindre. 
Håller tummarna hårt att det ska fortsätta backa, läka ut och bli bra.

Solen skiner.
Det är bra bilförarväder.

Kramar Joey ❤️

Kommentera här: